Min mor, Barbro Lundberg, har avlidit vid en ålder av 89 år.
Mor föddes i Skultuna, en liten ort utanför Västerås. Hon var dotter till Ellen och Gustav Eriksson, andra barn och enda dotter i en syskonskara på sex personer. Hennes barndomstid var kärleks- och tillitsfull vilket också kom att prägla Barbros liv.
Redan i tidig ålder, 16 år, kom Barbro att träffa sin blivande make, Börje Lundberg, som vid tiden arbetade i Västerås. Vid makens inkallelse till militärtjänst i Boden valde Barbro att följa sin älskade till Norrbotten och Boden vilket också blev parets hemort till livets slut.
Så länge Barbros föräldrar fanns i livet gjordes dock många resor för efterlängtade besök till föräldrahemmet i Västerås.
I Boden bosatte sig paret på Fagernäs i Börjes föräldrars lilla stuga på nuvarande Mätarvägen. Där kom också deras första och enda barn, en son, att födas.
Paret eller familjen kom att bo kvar i det lilla huset fram till slutet av 60-talet. Familjen kom därefter att byta adress några gånger men blev som sagt Boden troget.
Barbros första tid i Boden upptogs förstås mest av att sköta hemmet och den unga sonen. Den fritid hon kunde få ägnade Barbro till största delen till att sy och sticka. Att sy kläder kom att bli både ett nöje och en sysselsättning. Till familjemedlemmarna tillverkades de flesta klädespersedlar men även andra personer, i synnerhet damer, fanns bland hennes kunder.
Sitt yrkesliv utanför hemmet startades med arbete i hemmet hos en sjukpensionerad änka. Men efter några år av hemtjänst fick mor arbete på kommunens tvätt i det gamla badhuset. Ett arbete som Barbro kom att tycka mycket bra om. Det var en sorg för Barbro när kommunen la ner tvätten av ekonomiska skäl. Barbro erbjöds då ett kommunalt jobb som husmor på Kyrkkläppens daghem på vilket hon blev kvar till sin pensionering 1997.
Barbros son kom att få tre barn. Precis som sonen fick barnen känna en oerhörd kärlek, omsorg och generositet från farmor. Barnbarnen var farmors absoluta ”efterrätt” i livet.
Förutom att älska sin son och sina barnbarn hann dessa också skaffa åtta barnbarnsbarn som blev lika kärleksfullt behandlade. Det gläder verkligen mej att mor fick krama om alla dessa elva älsklingar innan hon kom till sin sista vila.
Förutom engagemanget och kärleken om sina familjemedlemmar har Barbro alltid varit en stor djurvän och haft hundar i hemmet under en stor del av sitt liv.
Barbros omtänksamhet och generösa sätt har också inneburit ett stort engagemang för hjälp till behövande på olika platser i världen. Läkare utan gränser, Röda korset och Operation smile är några av de organisationer som fått hennes hjälp.
När Barbro nu vid snart nittio år fyllda fått lämna jordelivet efter ett som hon själv uttryckte ”ett lyckligt liv” unnar vi Barbro den bästa vilan.
Genom sonen