Göran Larsson föddes år 1926 i byn Mäntyvaara strax Söder om Gällivare. Hans föräldrar var Levi och Tekla Larsson. Han var ett av fem barn.
Göran var ambitiös och med en målmedvetenhet cyklade han från Mäntyvaara till lantbruksskolan i Björkfors (Kalix). Fortsatte därefter sina studier till Agronom i Danmark. Göran fann kärleken i Kerstin. Han träffade henne när hon var på besök hos sin syster i Mäntyvaara. Efter förälskelse följde giftermål. Han höll verkligen av Kerstin in i sista stund.
Göran och Kerstin fick och uppfostrade tillsammans fem barn. Fyra pojkar och en flicka. Göran hade 12 barnbarn och 17 barnbarnsbarn.
Göran Larsson var en mycket levnadsglad och social person och därför träffade han många intressanta personer. Han använde tiden väl och var alltid nyfiken på nya saker.
När Göran fyllde 90 år reste han med Kerstin och dottern med familj till Spanien "Jag känner mig inte en dag äldre är 20 år i huvudet" kunde han säga med glimten i ögat.
Göran var mycket vänlig, omtyckt kärleksfull och försiktig med att döma andra. Många minns honom som en mycket snäll, omtänksam och glad person. Han drabbades otaliga gånger av sjukdomar och olyckor, men var aldrig den som gav upp hoppet eller klagade.
Hans intressen var allt som gjorde livet värt att leva. Familjen, hemmet och gården i Mellersta Sandsjärv där han ständigt hade nya projekt på gång. Hans äventyrslust gick aldrig att ta miste på. Han älskade att resa, åkte skidor fram tills dess att han inte längre hade någon balans eller styrsel i kroppen.
En månad efter sin 94-årsdag råkade Göran ut för en hjärtinfarkt och åldersrelaterad sjukdom och återfick inte samma kraft och energi. Han flyttade då ut från huset i Mellersta Sandjärv och in på Sörgården i Överkalix där han också slutade sitt liv, sin sista vila. Omgiven av familjen och den fantastiskt fina vårdpersonalen.
Göran somnade in cirka tre månader innan sin 95-årsdag.
Han var genuint tacksam över livet. Göran var min pappa, morfar till våra barn.
Vi i familjen bär med oss så många fina minnen. Tacksamhet över att vi fick ha honom i vårt liv så pass lång tid. Vi är många som saknar honom.