Vad är det som gör maträtten Palt så god att folk svimmar av i "paltkoma" eller drabbas av "paltschwimmen" efter att ha ätit den? – trots att det är en enkel maträtt som bara kräver fyra ingredienser. Rå potatis, mjöl, salt och rimmat sidfläsk.
Kanske är det att den är så skönt mättande. Eller så är det den perfekta mixen av salt, sött och syrligt som det blir tillsammans med de klassiska tillbehören lingonsylt och smör.
I södra Norrland kallas den för kams. Kroppkakor från Öland och Gotlandstrakten har ett liknande recept. Varianter finns världen över och kallas då till exempel gnocchi, knödel, dumplings eller zeppelinare.
Det finns otaliga recept på palt, även kallat Pite-palt. Många hävdar givetvis att just deras recept är det bästa och att det resulterar i den godaste palten. En del menar att fläsket ska stekas innan det läggs in i palten, andra säger tvärtom. En del använder en delvis kornmjöl, andra menar att 100 procent vetemjöl smakar bäst, rågsikt förekommer också. Några tar vara på stärkelsen som bildas när man river eller maler potatisen, andra gör det inte. Charmen är kanske att paltrecepten ofta lärts ut från mun till mun och inte skrivits ned med exakthet.
Någon absolut sanning finns inte, men några generella tips är att man ska vara försiktig med mjölet så att palten inte blir för hård. Smeten ska vara lite lös och gärna stå och vila innan man formar bollarna – med fuktade eller mjölade händer. Lägg försiktigt ner paltarna i sjudande lättsaltat vatten. När paltar flyter upp till ytan börjar de vara klara. Väljer du att göra palt utan fläsk kallas det för flatpalt och går fortare.
Men varför heter det palt? Ett tidigt belägg för att ordet betyder kokt degklump, är boken "Sundhetzens speghel" av Andreas Sparman (senare adlad Palmcron) år 1642. Han skrev böcker med recept och hälsoråd till folket och var även drottning Kristinas livmedikus.
Oavsett när och hur palt blev så folkkärt i norra Sverige önskar vi våra läsare en Glad paltens dag!