- Det är oerhört viktigt att tala med sitt eget folk på vårt eget språk. Jag är en svensk medborgare med rötter i den tornedalska och den finska kulturen, säger Hasse Stenudd, en av initiativtagarna till "Tornedalingar i Gällivare".
Svenska Tornedalingars Riksförbund är en intresseorganisation för den tornedalska minoriteten. Förbundet är regeringens remissinstans och tornedalingarna har sedan april 2000 nationell minoritetsstatus.
Bevara språk och kultur
- Vi är 80 medlemmar och har funnits i Gällivare i tre år. Medlemmarna är från 20 år och uppåt. Vi är öppna för alla. I Gällivares alla byar talas det meänkieli, säger ordförande Per-Eric Tina, som bott i Gällivare sedan 1967 och är bördig från Juoksengi i Övertorneå.
Under hösten startar föreningen studiecirklar i föreningsteknik och data, efter medlemmarnas önskemål.
- Vi vill bevara den tornedalska kulturen och språket framförallt. När vi håller möten talar vi meänkieli om alla förstår språket, säger Tina.
Minoritetsdagen
Tyvärr har många ättlingar till tornedalingar förlorat sitt språk.
- När barnen var små talade vi svenska och det var dumt. Som många andra föräldrar använde vi meänkieli som det "hemliga språket", men våra barn förstår språket och talar litegrand, säger Lars Lired.
Karin Aspholm talar om språkets betydelse i vården. Om den apatiska patienten som blev så upplivad av att höra sitt eget språk att han steg upp ur sängen och klädde på sig.
- Den andra oktober är det Minoritetsdagen och kulturvecka. Då ska vi bjuda på kaffeost och tornedalska läckerheter i Folkets hus, säger hon.