Under fem år har Johanna Engström markerat rutor på en kvadratmeter där hon har observerat hur antalet växter förändras. Hon har sett hur antalet arter ökar för varje år som går efter det att älvarna har fått allt fler hinder i flodfåran som får fröna att stanna upp.
Söker det värdefulla
Carl von Linné, han räknade också växter och namngav dem, när han vandrade längs med älvarna i Norrbotten och Västerbotten. Han sökte efter det i naturen som var värdefullt. Det som kunde ge kungen rikedom.
Johanna Engström söker också på sitt sätt efter det som är värdefult. Hon söker efter hur älvarna förändras när vattnet återigen fylls med träd och stenar.
- Växterna är viktiga för livet i älven. Finns det en artrikedom som finns det många olika insekter. Och finns det gott om insekter så finns det näring till olika fiskarter.
Växterna är förutsättningen för att det ska finnas liv i älven.
- Stränderna längs våra älvar och bäckar har ofta många olika arter. Samtidigt är det ett av de områden som är mest påverkat av människan.
Under flottningen förändrades älvarnas vattenföring och älvfårorna rätades ut och bottenrensades på träd och sten. Detta har försämrat förhållandena för det ursprungliga växt- och djurlivet, såväl i vattnet som kring de omgivande stränderna.
I gamla flottningsleder spolas frön ofta med i det snabbt strömmande vattnet till närmaste sjö, där de sjunker till botten. I vattendrag där sten och träd flyttats tillbaka fångas fröna upp. De kan på så sätt hitta platser att växa på.
Träklossar
För att ta reda på hur fröna sprids har Johanna Engström använt träklossar som hon har följt längs med vattnets strömmar.
Bäst fungerar fröspridningen via vatten under låga vattenflöden. Under höga vattenflöden ser det inte lika bra ut.
- Vid framtida restaureringar bör träd och stenar vara så pass stora för att vattenströmmarna ska påverkas även när det är mycket vatten i älven, så att fröna kan nå stränder där de kan etablera sig.
Restaurering med träd visade sig också sänka vattenhastigheten och öka vattendragens möjlighet att fånga organiskt material. Mer organiskt material kan leda till fler arter av vattenlevande insekter, vilket borde gynna hela ekosystemet.
- Men, vi har ännu inte sett att träden har några positiva effekter på öringbeståndet. Det kan bero på att den sedan tidigare genomförda stenrestaureringen skapade en tillräckligt bra miljö åt öringen. En annan förklaring kan vara att effekterna på fisk syns först då restaureringar och underökningar görs i större skala, förklarar Johanna Engström.
Under flottningen stängdes sidofåror av med stora stenblock och vid restaureringar har fårorna öppnats igen. På stränderna vid de nyöppnade sidofårorna saknas i dag många typiska växter och istället återfinns där växter som vanligtvis växer längre in i skogen. Det beror på att strandzonen under timmerflottningen nu har hamnat under vatten. Antagligen kommer det att ta tid innan den nya strandzonen uppvisar samma växter som tidigare.
Isdammar
Johanna Engström har också undersökt ett relativt okänt fenomen - isdammar.
På vintern kan bottenis bildas i sådana mängder att isdammar uppstår. Bakom dessa isdammar stiger vattennivån vilket resulterar i översvämningar och isbildning i strandzonen.
- Detta ger fler olika växter på stränderna.
Johanna Engström är uppvuxen i byn Överstbyn utanför Boden men är numera bosatt i byn Klutmark utanför Skellefteå. Hon läste biologutbildningen och tog examen våren 2005 vid Umeå universitet.
- Redan när jag gick ut Björknässkolan visste jag att jag ville läsa biologi på universitetet.
Disputationen sker den 16 december vid institutionen för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.