Våld en del av vardagen
Luleå. Om en pojke vill uppfattas som en manlig kille ska han kunna använda våld.
Att ta till våld mot en tjej eller någon som är betydligt mindre uppfattades som omanligt av killarna i Allanprojektet. Det kunde Olof Svensson från Rädda Barnens ungdomsgrupp berätta i onsdags kväll inför en liten skara åhörare.
Foto: Stina Spetth
- Jag hade hoppats på många grabbar som var beredd att teckna sig som samtalsledare, sade han när han konstaterade att det bara fanns två män i den skrala församlingen.
Reflektioner
När grupperna startade uppdagades snabbt att våldet var en central del i 14-åringarnas liv. Därför valde samtalsledarna att ifrågasätta påståendena så att killarna gemensamt fick reflektera över sina åsikter.
- Kunskapen finns inom killarna. De vet hur det är att vara 14 och pojke, fortsatte Svensson som också poängterade att barnens rättigheter är grunden.
Det framkom bland annat att det handlade om en snäv definition på våld - sparkar och slag kille mot kille eller killgäng mot killgäng.
Viktigt var även att ställa upp för gruppen och ingen bangar ur. Att bruka våld ger makt - vilket leder till att killarna behåller sin plats i gruppens hierarki.
Det som mötte största motståndet i grupperna var att prata om kompisvåldet. Att exempelvis knuffa en kompis, bara på skoj. För att sedan skratta åt det hela.
Filmhjältar
- Vi såg att de påverkades. De började prata i stället för att bruka kompisvåld, säger Olof Svensson om Allanprojektet.
Idealiseringen av våldet var en annan punkt - filmhjältar som tar till våld, idrottsstjärnor som står upp för sina kamrater samt pojkleksakerna.
Killgrupperna såg avogt på att bruka våld mot någon försvarslös, en som ligger, många mot en. Dessutom våld mot kvinnor och barn.
- Problemet är att det här inte följs, konstaterade Svensson lite bekymrat.
Andra roller
Mångas syn på mansrollen var att det inte ger plats för fjolleri. Att man ska vara en klippa samt sträva uppåt, exempelvis genom att ha gott om statusprylar.
- En manlig kille är ett hot. Vilket är viktigt om man exempelvis ska stå upp för sin flickvän, sade Olof Svensson och tillade att killarna också fick sätta sig in i andra roller, de som tittar på och de som blir slagna.
Inom Rädda Barnen valde man inte att komma med vuxenväldens pekpinnar. En central punkt var i stället att förstå i vilken situation killarna befann sig för att sedan börja prata alternativ till våldet
Så jobbar vi med nyheter