Julen är som bekant en av våra stora mathelger. Nu ska det frossas, det måste vi väl kunna unna oss i dessa yttersta tider, då hela vår värld rister i ekonomiska spasmer och varselvågor sköljer över landet.
För oss i övre medelåldern, som alltid djupt därinne burit på farhågan om den stora smällen, då hela samhällsystem kapsejsar och hunger och dyrtid råder - nästa år kanske...
Nej, ryck upp er! Dippen i konjunkturen beror på vår rädsla att konsumera - låt julen sätta hjulen igång!
Så ät och drick och förtär så länge benen bär.
Kalaskulornas omfång hos den maskulina delen av befolkningen kommer förmodligen att tillta under julhelgen. På spinnsidan utökas nog Zornkullornas antal i riket. Följaktligen kommer nyårslöften att dugga tätt, om sundare kosthållning och inköp av gymkort för att passa tidens skönhetsideal.
Fast å andra sidan kan julen kan också vara tid för eftertanke. För tillfället är det ribbade magar som gäller, kalaskulans vänner för en tynande tillvaro, trots ett växande omfång. Kvinnan i tiden ska ha stora likheter med en brunbetsad "tvåtumfyra", måhända är jag en gammalmodig man men jag är och förblir "Zornare".
I min barndomsby på 50-talet hade alla män ribbade magar och var väderbitna och brunbrända av arbetet i skogen eller på åkern. En del var djupt olyckliga över sin "look". Högsta mode var att ha en liten kalaskula, det tydde på välmåga. Sedan skulle man vara blek om nosen, det skvallrade om innejobb, gärna lite rödbrusig, det kunde ge intryck av man satt och läppjade på konjak var och varannan kväll.
Arvid var en ovanligt skarpskuren småbrukare i min hemby, vars högsta dröm var en kalaskula. Inför julen slaktade han grisen, dåtidens grisar var betydligt rundare. Dagens påminner nog mer om stövare med deras måttstock.
Hans kamp bestod av att äta skinka, syltor och rullader i ansenliga mängder helgerna igenom och sedan ligga pall på kökssoffan och invänta statushöjningen.
Efter helgerna hälsade han alltid på, glad i hågen.
- Jag har tagit mig, sa han och klappade sig stolt på magen
Varpå han knäppte upp jackan och drog upp tröjan för att förevisa sin tillkämpade glipa
- Se här! Det är nödvändigt, magen har bara vällt ut. Jag är tvungen att sätta grötlycka.
Ett gummiband som löpte mellan knappen och knapphålet i byxlinningen. Grötlyckan var ett påtagligt bevis på ett liv i rikedom och överflöd. Sedan böjde han sig framåt och ropade till oss barn.
- Kom hit! Se hur jag glänser bakom nacken?
Och sannerligen! Det pulserade ymnigt med fett ur hans nackporer. Vi imponerades och gladdes med honom över hans nyvunna välstånd.
Det blev vardag och Arvid började sitt tunga jobb i skogen. Kulan skrumpnade sakta ihop och ribborna tonade fram igen.
- Jävlars också, sa Arvid uppgivet.
Ha is i trinda magen. Håll igen med nyårslöften, det sias ju om kärvare tider. Mode och ideal växlar som konjunkturer.
God Jul!