Regeringen föreslår i sin höstbudget att stödet till trossamfunden, utanför Svenska kyrkan, ska höjas till 60 miljoner kronor.
Kristdemokraterna har varit drivande i den här frågan och Anette Asplund, Kristdemokraternas gruppledare i Luleås kommunfullmäktige, hälsar höjningen av stödet med glädje.
Viktig uppgift
- Det här gör att kvaliteten på verksamheten kan höjas och man kan gå ut och informera mer. Det är viktigt att kunna berätta om den värdegrund som vårt samhälle och vår kultur vilar på, säger hon.
Anette Asplund tror att trossamfunden har en viktig uppgift för att öka tryggheten i samhället.
- Inte minst för nysvenskar. Det finns ju trossamfund med annan religion än den kristna. De bidrar till att ge invandrare från andra länder och kulturer trygghet och gemenskap.
Samtidigt som regeringen höjer nivån för den ersättning som samfunden kan söka får också den myndighet som fördelar stödet, Nämnden för statligt stöd till trossamfunden, två miljoner i ökat anslag. Det totala anslaget för nämnden blir då sju miljoner kronor.
Det är 22 trossamfund som tar emot statligt stöd för närvarande. Men Svenska kyrkan får nästan dubbelt så mycket, 115 miljoner kronor, i indirekt stöd genom att Skatteverket inkasserar kyrkoavgifterna från kyrkans medlemmar samtidigt med inkomstskatten.
Underlaget för hur stödet fördelas till trossamfunden är bland annat uppgifter om antalet gudstjänstbesökare. Men stöd kan också utgå för att driva sjukhuskyrka eller för att handikappanpassa lokaler.