Resurser saknas för astmatiker
Primärvården i Norrbotten uppfyller inte de nationella kriterierna för vård av kol- och astmasjuka. Det visar en kartläggning som Astma- och allergiföreningen i Norrbotten har gjort.- Det saknas resurser, säger Birgitta Alstergren, lokal ordförande i Luleå.
Primärvården i Norrbotten uppfyller inte de nationella kriterierna för vård av kol- och astmasjuka, enligt Astma- och allergiföreningens enkät. Birgitta Alstergren, Astma- och allergiföreningens lokala ordförande i Luleå, menar att det saknas både kompetens och resurser.
Foto: Kurt Engström
Saknar kompetens
Endast en (Furunäsets vårdcentral i Piteå) av de 21 vårdcentraler som har astma/kol-mottagning uppfyller Socialstyrelsens krav på att avsätta 1,5 timmar eller mer per 1 000 listade invånare och vecka.
Sex av de 21 vårdcentralerna med astma/kol-mottagning har inte heller någon verksamhetsansvarig läkare kopplad till mottagningen.
För få sköterskor
Därför uppmanar Astma- och allergiföreningen Norrbottens cirka 25 000 astmatiker att vända sig direkt till sjukhuset i Sunderbyn när vårdvalet införs efter årsskiftet.
Enligt Alstergren saknas det både kompetens och resurser för vården av astmapatienter inom primärvården.
- Exempelvis finns det alldeles för få allergisköterskor, sjuksköterskor med spe-
cialkompetens på området, säger hon.
Alstergren menar att resurserna är dåliga också när det gäller specialistvården för astmapatienter i Norrbotten.
- Vi har inte en enda allergolog, allergiläkare, i hela länet. Det har funnits en tidigare i Sunderbyn men nu finns den närmaste i Umeå, säger hon.
"Orkar inte kämpa"
Birgitta Alstergren säger
att hon har kontakt med många medlemmar som inte tycker att de får den hjälp de har rätt till, varken i primärvården eller i specialistvården.
- Tyvärr verkar det vara
så att de som inte kan prata för sig och orkar vara påstridiga inte får rätt vård. Det är jobbigt att vara sjuk och många orkar inte kämpa för sin rätt, säger Birgitta Alstergren.
FAKTA Kol
Kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, permanent luftrörsinflammation (kronisk bronkit) förenad med ständiga andningssvårigheter och nedsatt lungfunktion. Luftrörsinflammationen medför förtjockade slemhinnor och ökad slembildning, vilka tillsammans framkallar förträngning av luftrörens hålrum och därmed försvårat luftflöde.
Orsaken till kol är nästan uteslutande rökning. Luftföroreningar och allergi kan ha en begränsad, bidragande effekt. Symtomen börjar oftast med ständig så kallad rökhosta och upphostning av slem. Sjukdomen fortskrider särskilt snabbt om personen inte slutar röka. Andnöd uppstår vid minsta ansträngning eller föreligger även i vila. Behandlingens viktigaste inslag är att övertyga den kol-sjuka om att han/hon måste sluta röka. I Sverige beräknades 2003 omkring 700 000 personer lida av kol. Sjukdomen är nu den femte i ordningen bland dödsorsakerna men beräknas 2020 vara den tredje. Kvinnor har i genomsnitt mindre lungor och trängre luftrör och är alltså känsligare för tobaksrökning. Rökande kvinnor insjuknar därför tidigare i livet i kol och uppnår fortare stadiet av kronisk andningssvikt. Dödligheten i kol angavs 2002 av Socialstyrelsen ha ökat 15 gånger sedan slutet av 1980-talet.
Sjukdom vars huvudsymtom är återkommande attacker av andningssvårigheter, pipande eller väsande andning, känsla av trånghet i bröstet samt hosta. Orsaken är bronkobstruktion, det vill säga förträngning av hålrummet i de mindre bronkerna (luftrören) framkallad av tre skeenden, nämligen sammandragning av glattmuskelcellerna i bronkväggen, svullnad i slemhinnan och ökad bildning av segt slem. Det är främst flödet av utandningsluft som försvåras.
I Sverige har omkring åtta procent av befolkningen läkardiagnostiserad astma. Grundorsaken är i många fall allergi. Astmaanfall kan bli livshotande; i Sverige dör varje år omkring 200 personer i astma.
Källa: Nationalencyklopedin
Orsaken till kol är nästan uteslutande rökning. Luftföroreningar och allergi kan ha en begränsad, bidragande effekt. Symtomen börjar oftast med ständig så kallad rökhosta och upphostning av slem. Sjukdomen fortskrider särskilt snabbt om personen inte slutar röka. Andnöd uppstår vid minsta ansträngning eller föreligger även i vila. Behandlingens viktigaste inslag är att övertyga den kol-sjuka om att han/hon måste sluta röka. I Sverige beräknades 2003 omkring 700 000 personer lida av kol. Sjukdomen är nu den femte i ordningen bland dödsorsakerna men beräknas 2020 vara den tredje. Kvinnor har i genomsnitt mindre lungor och trängre luftrör och är alltså känsligare för tobaksrökning. Rökande kvinnor insjuknar därför tidigare i livet i kol och uppnår fortare stadiet av kronisk andningssvikt. Dödligheten i kol angavs 2002 av Socialstyrelsen ha ökat 15 gånger sedan slutet av 1980-talet.
Sjukdom vars huvudsymtom är återkommande attacker av andningssvårigheter, pipande eller väsande andning, känsla av trånghet i bröstet samt hosta. Orsaken är bronkobstruktion, det vill säga förträngning av hålrummet i de mindre bronkerna (luftrören) framkallad av tre skeenden, nämligen sammandragning av glattmuskelcellerna i bronkväggen, svullnad i slemhinnan och ökad bildning av segt slem. Det är främst flödet av utandningsluft som försvåras.
I Sverige har omkring åtta procent av befolkningen läkardiagnostiserad astma. Grundorsaken är i många fall allergi. Astmaanfall kan bli livshotande; i Sverige dör varje år omkring 200 personer i astma.
Källa: Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter