"Här ska inga jazzgossar komma och be om kaffe - ut och spela bara!"
En av dem berättar längre i nästa artikel.
Under årens lopp har jag haft nöjet här på familjesidan att beskriva historiken kring delar av musiklivet och dess profiler i länet. Framförallt har det varit intressant att blicka några decennier tillbaka i tiden då länet verkligen berikades med musik på lokal planet.
Många Råberg
Under sökandets gång hittar jag i arkiv och privata urklipp upprepade gånger musiker med efternamn Råberg i olika konstellationer.
I slutet av 1980-talet var jag till Snabelhuset i Boden för att ta lite bilder på Norrbotten Big band, som hade det som kårlokal och stötte på en relativt ung trombonist Mikael Råberg tillsammans med Rune Lindstedt, jobbandes med orkestern. Vem var han och vilka var alla "Råbergarna" som figurerat i länet som musiker?
PG Råberg
På 1960-70 talet upplevde jag I 19 musikkår ett otal gånger och för några år seden berättade jag i större artikelserie om flera av musikprofilerna, inte minst i deras roller utanför jobbet i dansorkestrar och konserter med orkesterföringen.
På regementet I19 med långa musikaliska anor i form av musikkår, såg jag Per Gunnar (PG) Råberg som senare utnämndes till regionkapellmästare för militärmusiken. Under 1950-60-talet var han barytonsaxofonist i välkände bodensaren Lennart Lindbloms dansorkester.
De musikaliska meriterna byggdes därefter på under kommande årtionden och när PG som bor i Luleå, inte för så längesedan fyllde 80, kunde man läsa om hans breda och intressanta musikliv i press såväl inom som utanför länet.
Curt Råberg
En person som också varit ytterst aktiv inom musiken såväl i arbetet som på fritiden var äldre brodern Curt. De kom att tjänstgöra inom musiken på samma regemente men inte samtidigt.
Curt Råberg, född 1919, som var 1:e klarinettist i musikkåren på I 19, fick sin utbildning liksom fadern Einar vid Kungl. Musikakademin. På fritiden var han självklar medlem i Lindbloms dansorkester med sin klarinett och altsaxofon.
Lennart Lindblom, son till en bygdespelman i Medelpad, flyttade till Boden 1940, och var snart igång med en tiomannaorkester. Lindblom hade förmågan att knyta till sig musiker, även till Boden inkallade musiker under beredskapsåren. De flesta på den tiden och även långt senare lokala talanger och musiker har medverkat hos Lindblom. Själv spelade han kontrabas, fiol och dragspel.
Storband
Musikerna som Curt Råberg mötte i Lindbloms orkester i mitten på 1940-talet var av det habila slaget, samtidigt som storbandsmusiken stod högt i kurs.
Många anser att det här var hans bästa orkester någonsin. Förutom Curt Råberg, som spelade på klarinett och altsaxofon, ingick i saxofonisterna Per Rutqvist, Holger Ask, Bror Zachrisson, och Sune Lindström. På trumpet hade han Patric Sundkvist och Rune Masman.
På trombon Göte Olsson och på trummor kan det ha varit Gunnar "päronet" Lindqvist, men där är uppgifterna osäkra liksom med övriga musiker från just de åren.
Lars Råberg
Tillkom senare gjorde ytterligare en "Råbergare", nämligen Lars Råberg som från 1946 och några år framöver var pianist i Lennart Lindbloms orkester.
Det var Lars son Mikael jag mötte i snabelhuset. Mikael Råberg, i dag orkesterledare och arrangör i Umeå, där han är en viktig kugge i stadens musikliv.
Från mitten av 1950-talet anslöt sig nämnde PG Råberg, som i barnaskaran var yngre än bröderna Curt och Lars, med sin barytonsax till Lindbloms dåvarande orkesterbesättning och där hade kapellmästaren införlivat två duktiga sångartister, nämligen en ung Gunnar Wiklund och likaså Rose-Marie Tessén, båda från Boden.
Men om vi tar det från början med Råbergspojkarnas framfart inom musiken länet så börjar det med fadern Einar Råberg.
Pojkarnas far Einar föddes 1897 i Linköping, inflyttad via boende i Umeå till Boden och blev betydelsefull stads- och regementsprofil efter att 1933 tillträtt som musikdirektör på I 19 och nästan samtidigt med en viss Ing André och en notarie vid kommunen grundade den alltjämt lovordade Bodens orkesterförening.
Åtta barn
Musikkåren fick då på regementet I 19 hela 3:e våningen i kasern fyra till förfogande för repetitioner, övningsrum, och logement för volontärer och lägre befäl. Endast musikdirektören hade privilegiet att bo i officersbostaden.
Einar Råbergs barnaskara kom att bestå utav åtta barn varav sju pojkar och en flicka, som tyvärr inte fick uppleva bröderna nog länge.
Av dessa skulle Curt, Lars, Per Gunnar och Ulf bli synnerligen livaktiga inom musiken.