Lappländska renar trivs på skotska höglandet
Renarna anpassar sig utomordentligt till en hemvist som är påfallande lik de skandinaviska vidderna.
Foto: privat
Vid Aviemore i hjärtat av de skotska högländerna betar och trivs en hjord på 150 renar.
Sofia Baer, 21, från Jokkmokk, har jobbat hela sommaren på Cairgorm Reindeer House, där de svenska renarna är en välbesökt attraktion.
Det var Sofia Baers farfars bror, Mikel Utsi, som införde renstammen 1952 i de skotska högländerna. Där finns en naturtyp som är påfallande lik de lappländska fjällen, fast bergen här är mjukare och kullrigare.
Så tidigt som på medeltiden finns det anteckningar om att man infört renar i högländerna för jaktnöje, och i senare vågor har renar stigit iland efter att ha korsat Nordsjön, men de stammarna är alla utdöda.
De renar som idag vandrar över en inhägnad på tusen tunnland (ca 400 hektar), har en trivsammare tillvaro än dem som ingick i medeltidsgrevarnas jaktparker. De är tama och har alla ett namn, och dessutom har de varsin fadder, som betalar ett årligt foderbidrag.
- Vi slaktar inte de här renarna, säger Sofia Baer. Folk här betraktar renarna som magiska djur, och förstår inte att de är som deras kor och får för oss. Häromdagen var det ett äldre par som var chockerade över att vi sålde renskinn från Finland. Det är lite löjligt, säger hon.
Under årens lopp har nya renar skeppats över för att tillföra stammen nytt blod. Senast kom det några stycken i mars i år. Ungefär vart fjärde år behövs nytt blod. Renarna kommer från Sofia Baers pappas renhjord.
- Pappa mötte dem som tagit över Reindeer House i Tromsö förra året, och så fick jag erbjudande att komma hit och jobba, säger Sofia.
Hon har sedan barnsben erfarenhet av renskötsel, men här är det annorlunda eftersom renarna är tama.
25 000 besökare kommer varje år till Reindeer House, och får guidade turer på höglandet mitt ibland hjorden. Men den verkliga säsongen är i december, då renarna tas ned till städerna och shoppingcenterna och deltar i julspel och parader, med tomtar och nissar.
Renarna anpassar sig anmärkningsvärt väl till det främmande ekosystemet. Det är varmare, men det växer rikligt med mossa, som renarna livnär sig på. Det enda bekymret är fästingarna, som blivit fler allteftersom klimatet blivit mildare. De bär på infektionssjukdomar, men i övrigt saknar renarna naturliga fiender.
- Någon örn kan ta en kalv, men det är sällsynt, säger Sofia.
Sofia Baer säger att det traditionella renskötarlivet inte lockar i nuläget, men att hon tycker om den skotska varianten, och skulle kunna tänka sig att fortsätta jobba med den.
- Men det är en annan kultur här. Kulturskillnaden är faktiskt mycket större än jag trodde, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!