Klas Lestander nöjd med att bli avlöst som OS-medaljör

I 50 år var Klas Lestander unik med Sveriges enda manliga OS-guld i skidskytte. Nu har han fått en kollega, Björn Ferry, från Storuman.
- Det var på tiden att man fick lite avlösning, säger Klas Lestander, Arjeplog.
Han föddes 1931 i väglöst land i byn Långviken utanför Arjeplog. Med farfar lärde han sig snara och fånga räv innan skolåldern och vid åtta års ålder sköt han sin första tjäder.
Den sexåriga skolgången tillbringades på skolhem i Mellanström. Varje helg sprang de dock hem tvärsöver skogen, en nätt tripp på sex kilometer.
I ungdomen ska man röra på sig och äta bra. Det har man nytta av senare i livet, påpekar Klas.
Bara ett lopp
Vid 29 års ålder blev han uttagen att representera Sverige vid OS i Squaw Valley 1960.
Det fanns bara ett lopp 20 kilometer med fyra skjutstationer. Att han skulle ha chans att vinna räknade ingen med. Nej, guldet var vigt åt ryssarna som representerades av Röda arméns elitsoldater som ville visa sin sanna potential på USA-mark. Men de manövrerades ut med taktisk kyla av en senig fjälljägare från Arjeplog.
Blidväder
Det hade varit blida ett par dagar men på tävlingsdagen hade det frusit på, rätt snabbt före alltså. Och för varje bom två minuters tillägg.
- Det gällde att hålla i bössan. Jag var hela tiden inställd på att göra mitt eget lopp, inte förivra mig. Efter tre skjutningar var vi rätt många med 15 träff och jag låg ganska långt bak. Jag var övertygad om att vid sista skjutningen skulle det avgöras. Den låg på nära 2 000 meters höjd på toppen av en lång stigning, berättar Klas.
Bendarren
Hög höjd var inget utforskat ämne på den här tiden och stora bendarren slog till hos de flesta, tvåan och trean, en ryss och en norrman kom undan i blotta förskräckelsen med bara två bom. Fjälljägaren från Arjeplog satte med säker hand alla sina fem skott.
Sensationen var ett faktum och glädjen var stor i svensklägret över den otippade segern. Hans åktid hade bara räckt till 25:e plats.
- Det var en stor sak för en kille från Lappland att stå överst på prispallen. Ögonen blev lite vattniga, säger guldmedaljören.
Närmare 40 lodjur har fallit för hans kulor. På frågan om hur många andra av de tre stora rovdjuren han skjutit svarar han lite kryptiskt:
- Jag har sett både levande och döda.
Ripjägare
En jakthistoria måste vi få oss till livs?
- I Laisdalen sade samerna att de hade besvär med lodjur. Jag såg direkt att det var järv. Jag åkte runt berget och räknade in och utspår. Det fanns minst en järv i området, jag kikarspanade mot en skogsdunge där det fanns spår. Det var perfekt lös och ljudlös snö, jag tog tillvara på överraskningseffekten och åkte rakt ned mot buskaget. En järv lämnade ett älgkadaver som jag några sekunder senare rammade. Inne i bröstkorgen fanns en järv till, jag sköt mellan skidorna.
Vid nära 80 års ålder tar han fortfarande riporna på uppflog, att kalla Klas Lestander för en krutgubbe är ingen överdrift.