Karl Petersen fyller 60 år
Karl Petersen laddar batterierna genom att läsa böcker. I morgon fyller kommunalrådet 60 år och det firas med öppet hus på Kulturens hus.
Foto: Bengt-Åke Persson
Han slår sig ner i vardagsrummets röda soffa. Bakom sig har han stora fönster och till vänster om sig bokhyllor fyllda av favoriterna Kerstin Ekman, Björn Ranelid och Sven Edvin Salje.
När det är som mest hektiskt och tufft på jobbet plockar han fram en bok ur hyllan och sjunker in i handlingen. Det är hans sätt att koppla av och hitta energin.
- Jag tror det är nödvändigt, kulturen har en sån kraft som får en att tänka i andra banor, säger han.
Nära folket
Karl Petersen är kommunalrådet som blivit känd för att vara nära folket bland annat genom att gå sin dagliga promenad längs Storgatan. Där hejjar och nickar han åt Luleåborna.
- Folk står till och med och väntar på mig nu för tiden. Det är många som vill byta några ord. Jag tror många vill att de som är politiska ledare ska synas ute mer, säger han.
60- årsdagen ska firas på Kulturens hus i morgon mellan klockan 13 och 17. Det blir öppet hus för allmänheten med fika, musik och utsikt över staden.
- Det känns bra att fira i Kulturens hus. Jag vill gärna vara där en sån här dag och känna andan av kulturen. Jag vill gärna att folk kommer, säger Karl Petersen.
På kvällen har han sin privata fest på Norrbottensteatern. Att fylla 60 år beskriver han som en höjdpunkt.
- Det känns som att man är mitt i karriären, säger han.
En period till?
Han skulle kunna tänka sig att fortsätta som kommunalråd även nästa mandatperiod.
- För egen del är jag positiv, jag tar gärna en mandatperiod till men jag är noga med att inte springa och tänka på nästa mandatperiod. Nu är jag vald för den här perioden och då ägnar jag mig åt den.
För sex år sedan tillträdde han som kommunalråd i Luleå. Men redan 1998 lämnade han jobbet på HSB för att ägna sig åt kommunpolitiken. Det var första året med personval, han fick mest kryss och blev fullmäktiges ordförande.
- Att lämna HSB är det största beslutet jag tagit. Det blev en väldig turbulens och det var omskakande att plötsligt stå där med alla krav från alla håll, säger Karl Petersen.
Född i Danmark
Ett annat stort beslut han gärna nämner när han blickar tillbaka var att bygga Kulturens hus.
- Det var viktigt. Där fick jag verkligen använda all den kraft jag hade. Det hade inte varit tänkbart att jag skulle gå tillbaka till väljarna och säga att det inte blir ingenting den här gången heller.
Karl Petersen föddes i Danmark och flyttade vid sex års ålder till Sverige. Han gick med i SSU i augusti 1968 och har varit mer eller mindre politiskt aktiv sedan dess. Som 23-åring flyttade han från Knislinge kommun till Karlstad där han blev SSU-ombudsman.
Där träffade han sin blivande fru Ewa Hedkvist Petersen.
- Hon jobbade som skolkurator där på den tiden. En dag ringde hon till SSU och ville bli medlem. Det var jag som svarade i telefonen och det var så vi möttes, säger han.
1979 gick flyttlasset till Luleå som han i dag kallar för "hemma". Men rötterna är i Skåne. Han är stolt över sitt ursprung.
- När man känner att man har en bakgrund man är stolt över så är det nog lätt att ha förståelse för andra också.
Fakta Karl Petersen
Namn: Karl Helenius Petersen.
Född: 28 januari 1949 i Ullsted, norr om Ålborg i Danmark.
Familj: hustrun Ewa Hedkvist Petersen, de tre barnen Åsa, 32, Erik, 29 och Tomas, 25 år.
Bor: i hus på Gültzauudden i Luleå.
Yrke: murare i grunden, kommunalråd i Luleå sedan 2002.
Person jag beundrar: Nelson Mandela, för han står för något väldigt fint. Och min mor.
Så spenderar jag helst en ledig eftermiddag: jag skulle läsa en bok och gärna gå och sätta mig på ett fik, ensam eller med Ewa. Åka en sväng till stugan i Åträsk.
Därför bloggar jag: jag tycker om att blogga. Vill skriva hur jag tänker, jag är mycket citerad och intervjuad men i bloggen kan jag själv välja vilken fråga jag vill skriva om.
Andra bloggar jag läser: jag hinner inte läsa andras bloggar. Däremot ser jag om jag slår mitt namn på google att det är många som behandlar mig i sina bloggar.
Mitt senaste spontana infall: köpte en riktig jordbrukartraktor i höstas. En John Deere som står i stugan.
En dröm som jag har kvar att uppfylla: när det är som stressigast och jäktigast skulle jag vilja gå till Loet, sätta mig på en buss mot Sundsvall med en kaffetermos. Minns en gång när jag skulle ned på ett möte med nämndemän i centrum, cyklade förbi Loet och jag tänkte att "jag skiter i det där, jag hoppar på den där bussen istället".
Det gör mig upprörd: när 300 oskyldiga barn i Gaza bara dödas i ett krig där de som bestämmer förmodligen sitter i något flygplan på väg till förhandlingar någonstans i världen. Sedan blir man ju förvånad när det finns de som ifrågasätter att jag engagerar mig i det, då blir man ju...besviken.
Mig själv som politiker med tre ord: uthållig, bestämd och revanschlysten skulle jag nog säga.
Mig själv som privatperson med tre ord: snäll, lite envis kanske och trogen.
Född: 28 januari 1949 i Ullsted, norr om Ålborg i Danmark.
Familj: hustrun Ewa Hedkvist Petersen, de tre barnen Åsa, 32, Erik, 29 och Tomas, 25 år.
Bor: i hus på Gültzauudden i Luleå.
Yrke: murare i grunden, kommunalråd i Luleå sedan 2002.
Person jag beundrar: Nelson Mandela, för han står för något väldigt fint. Och min mor.
Så spenderar jag helst en ledig eftermiddag: jag skulle läsa en bok och gärna gå och sätta mig på ett fik, ensam eller med Ewa. Åka en sväng till stugan i Åträsk.
Därför bloggar jag: jag tycker om att blogga. Vill skriva hur jag tänker, jag är mycket citerad och intervjuad men i bloggen kan jag själv välja vilken fråga jag vill skriva om.
Andra bloggar jag läser: jag hinner inte läsa andras bloggar. Däremot ser jag om jag slår mitt namn på google att det är många som behandlar mig i sina bloggar.
Mitt senaste spontana infall: köpte en riktig jordbrukartraktor i höstas. En John Deere som står i stugan.
En dröm som jag har kvar att uppfylla: när det är som stressigast och jäktigast skulle jag vilja gå till Loet, sätta mig på en buss mot Sundsvall med en kaffetermos. Minns en gång när jag skulle ned på ett möte med nämndemän i centrum, cyklade förbi Loet och jag tänkte att "jag skiter i det där, jag hoppar på den där bussen istället".
Det gör mig upprörd: när 300 oskyldiga barn i Gaza bara dödas i ett krig där de som bestämmer förmodligen sitter i något flygplan på väg till förhandlingar någonstans i världen. Sedan blir man ju förvånad när det finns de som ifrågasätter att jag engagerar mig i det, då blir man ju...besviken.
Mig själv som politiker med tre ord: uthållig, bestämd och revanschlysten skulle jag nog säga.
Mig själv som privatperson med tre ord: snäll, lite envis kanske och trogen.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!