Hon går till botten i sin forskning

Kristin Dahlgren, 31, född och uppvuxen i Boden disputerar vid Umeå universitet med sin avhandling "Födovävsstrukturer och kolflödeseffektiviteter i ett bräckvattensystem". En avhandling där hon undersöker vad som händer, när klimatet förändras, i det bräckta vattnet i Kvarken. Hon kommer fram till att fisken kommer att innehålla färre viktiga omega -3 fettsyror.
- Jag har alltid varit intresserad av havsmiljön, ända sedan jag tog dykcertifikat när jag var 15 år. Då tittade jag på livet i vattnet, nu undersöker jag mikroorganismer som man inte kan se med blotta ögat.
Vattenprover
Den forskning som Kristin Dahlgren bedriver är både teoretisk och praktisk. En del är att ta vattenprover där olika levande organismer undersöks.
- Jag har dokumenterat näringskedjan mellan alger, bakterier och djurplankton. Sen har jag kunnat dra paralleller till hur det påverkar fisken.
Vid en klimatförändring kommer allt mer sötvatten att rinna ut i Bottenviken och Kvarken. Med vattnet följer både grumligheter och kol.
Algerna kräver ljus och kommer alltså att minska i andel medan bakterierna ökar. Det innebär att djurplankton får livnära sig på en högre andel bakterier.
Plankton och bottendjur får lägre vikt och lägre kvalité.
Det kan leda till att fisken inte får i sig tillräckligt med mat och de viktiga fettsyrorna omega-3.
Mycket regn
När vårt klimat förändras räknar man med att det kommer att regna mycket mer på det norra halvklotet. Med regnet rinner olika partiklar ner i sjöar och hav. Detta gynnar bakterierna före algerna.
Fisken som äter djurplankton får inte i sig de viktiga omega-3 fettsyrorna. Dessa är viktiga för att fiskarna ska behålla sin rörlighet i kallt vatten.
Också människan är beroende av att få i sig dessa fettsyror.
De är livsviktiga för olika funktioner i kroppen.
Inget visar att antalet djur minskar det är näringsvärdet som förändras.
Äts av plankton
När vattnet blir grumligare och det innehåller mer kol påverkas algerna som kräver ljus. Däremot klarar sig bakterier bättre i en sådan förändrad vattenmiljö. De kan dessutom livnära sig på kolet och kräver inte så mycket ljus. Bakterier och alger skiljer sig åt på andra sätt också.
Alger kan ätas direkt av djurplankton. Bakterier däremot är för små och måste först sväljas av andra organismer som sedan äts av djurplankton. Vid varje steg i näringsstegen försvinner en stor mängd kol.
Djur som befinner sig högre upp i näringsväven får framför allt i sig det näringsrika kolet från alger.
Om det finns färre alger i våra vatten blir basfödan i stället bakterier och då får de i sig en lägre andel kol.
- Vilket kan leda till att fisken innehåller allt mindre av de viktiga omega-3 fettsyrorna, säger Kristin Dahlgren.
Disputationen sker vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet den 17 december.