Han har lärt tusentals barn att simma lugnt
Kent Hansén har undervisat barn i simning i 37 år, varav de senaste 21 åren på Hertsöns badhus. "Vi ligger långt framme med simundervisningen i Luleå och det ska vi vara stolta över", säger han.
Foto: Ulrika Vallgårda
- Jättebra, nu släpper det! Rena islossningen, ropar han till en pojke som för första gången släpper flytplattan och börjar göra armtag i bassängen.
Kent Hansén arbetar som badmästare på Hertsöns badhus i Luleå. I arbetet ingår att lära skolbarn att simma. Under en vecka kan han träffa 300 barn.
- Målet är att alla barn ska bli simkunniga, säger han.
Barnen börjar redan i sexårsverksamheten att åka och bada med klassen och sedan fortsätter de upp i fyran. Men även barn ända upp i högstadiet får hjälp att lära sig simma om det behövs.
100 procents simkunnighet
- Det finns några invandrarbarn som inte kan simma för att de har vuxit upp där det inte finns vatten eller för att de av andra skäl inte har fått någon simträning, men annars tror jag att vi har nära hundra procents simkunnighet bland barnen i Luleå.
Kent minns hur det var när han själv var liten och gick i simskola i Luleälven i Harads på 1950-talet.
- Det var en klasslärare som bedrev frivillig simundervisning på sommaren. Det var kallt, men minnesvärt.
Många barn på den tiden fick aldrig någon simundervisning. De var tvungna att hjälpa till med arbetet hemma och föräldrarna såg inte någon nödvändighet i att barnen fick lära sig något som de själva inte kunde. På 1960-talet kunde ungefär hälften av barnen i Norrbotten simma.
- Jag tror att en del av de föräldrar som var rädda för vatten överförde sin rädsla till barnen. Själv har man ju vuxit upp med skräckhistorier om näcken.
Föräldrarna med
Kent har träffat många föräldrar som har tyckt att det har varit grymt att tvinga barnen att till exempel doppa huvudet under vatten.
Idag är det helt annorlunda, berättar han. Föräldrarna tycker att det är viktigt med simundervisningen och många vill sätta barnen i simskola redan före skolstarten.
- Simning är ju en bra träning och rekreation för både barn och vuxna. Det är en sport som ger få skador. Men framför allt är det en kunskap som räddar liv.
Kent tar sig an en sexårsgrupp från en av Hertsöns skolor. Då och då ryter han till för att få uppmärksamhet.
- Man måste vara klar, bestämd och engagerad och följa upp alla barn individuellt så att de känner sig sedda.
Egentligen är han inte så sträng, säger han, utan tillåter i stort sett allt, utom spring på bassängkanten, att trycka ner kamrater under vattnet och slagsmål.
- Några fler regler har jag inte. Barnen måste ju få ha roligt också.
En pojke dröjer kvar i lilla bassängen, medan resten av klassen hoppar i den stora. Plötsligt kommer pojken på hur han ska göra armtagen och Kent ropar uppmuntrande.
- Det är det allra roligaste - när de barn som har varit lite rädda för vatten lär sig simma. Då är de stolta som tuppar, säger Kent och ler brett.
Förra året drunknade 103 människor i Sverige, vilket är den lägsta siffran någonsin. 70 procent av dem var över 50 år.
I slutet av 1800-talet drunknade över 1000 personer per år i Sverige och bara 12 procent av skolungdomen kunde simma. Det fanns i stort sett inga simskolor.
På 1920-talet blev torrsim en obligatorisk del i folkskolans gymnastikundervisning. Simkunnigheten ökade sedan sakta under resten av 1900-talet i takt med att de kommunala badhusen byggdes. I Norrbotten byggdes de första badhusen på 1950-talet.
Simkunnigheten i Sverige idag ligger på cirka 90 procent, men skiftar mycket från skola till skola. Orsaken till variationerna är att vissa kommuner inte har haft råd att satsa på simundervisning samtidigt som direktiven för simundervisningen i läroplanen har gått att kringgå. Sedan den 1 september 2007 är simkunnigheten i grundskolans läroplan definierad så att ett barn i årskurs fem ska kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, samt kunna visst bad- och båtvett, vilket innebär att kraven på skolorna har skärpts.
I Norrbotten var det förra året 94 procent av eleverna i årskurs fem som uppfyllde kravet.
Källa: Svenska livräddningssällskapet
I slutet av 1800-talet drunknade över 1000 personer per år i Sverige och bara 12 procent av skolungdomen kunde simma. Det fanns i stort sett inga simskolor.
På 1920-talet blev torrsim en obligatorisk del i folkskolans gymnastikundervisning. Simkunnigheten ökade sedan sakta under resten av 1900-talet i takt med att de kommunala badhusen byggdes. I Norrbotten byggdes de första badhusen på 1950-talet.
Simkunnigheten i Sverige idag ligger på cirka 90 procent, men skiftar mycket från skola till skola. Orsaken till variationerna är att vissa kommuner inte har haft råd att satsa på simundervisning samtidigt som direktiven för simundervisningen i läroplanen har gått att kringgå. Sedan den 1 september 2007 är simkunnigheten i grundskolans läroplan definierad så att ett barn i årskurs fem ska kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, samt kunna visst bad- och båtvett, vilket innebär att kraven på skolorna har skärpts.
I Norrbotten var det förra året 94 procent av eleverna i årskurs fem som uppfyllde kravet.
Källa: Svenska livräddningssällskapet
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!