Snöar det på Skymmningsvägen i Umeå kan man ofta se en kvinna som kör snöslunga med stor frenesi, gårdstomtens snökanter är snörräta. Kvinnan ifråga tillhör en unik skara och inte är det för att hon slungar snö.
Vi har tre individuella OS-guld i svensk damskidåkning - Charlotte Kalla har ett. De andra två har hon med snöslungan, båda från OS i Grenoble 1968. Hon heter Toini Rönnlund och imorgon fyller hon 75 år.
- Jag hette tidigare Gustavsson också men det har jag lagt av med, det var så långt att skriva, berättar Toini på sitt lågmälda vis
Berätta om guldloppen?
- Det första kom på tio kilometer, det var vallningsföre, termometern balanserade på noll. Under hela min karriär har jag själv alltid vallat mina skidor, inte kunde man lita på gubbarna. Jag minns vad jag hade, i botten lade jag Silver-Rex för att det inte skulle frysa under på höjderna, där det var torrare snö. Sedan ett lager på med Rhode Rossa toppat med en vanlig nollvalla på burk, på fram och bakspetsar kallvalla. Skidorna gick som spjut. Jag ledde från start till mål.
Isföre
Toini var hela 68 sekunder före norskan Berit Mördre. Kirunatjejen Barbro Tano skidade till sig en tionde plats i loppet.
På fem kilometersloppet var det isföre och följaktligen var det skarklister med lite kallvalla som var smorningen för dagen.
- Det loppet trodde jag aldrig att jag skulle vinna. Stakning var inte min grej, jag hade för svaga handleder. Det fanns några springbackar, där jag kunde gå ifrån och vinna.
Könstester
Hon segrade med 3,2 sekunder före Galina Kulakova och 6,2 före Alevtina Koltjina. Till saken hör att rykten länge varit i svang att vissa skiddamer från öster gick omkring med mustaschembryon. I Grenoble genomförde IOK för första gången könstester. Vilket medförde att dubbla OS-mästarinnan från 1964, Claudia Bojarskikh och bulgariskan Krastana Stoeva uteblev från tävlingarna.
Tävlade i tio år
Efter de sagolika framgångarna i Grenoble avbröt Toini tävlingskarriären, 30 år gammal.
- Jag hade hållit på och tävlat i tio år, tävlandet gick väl an. Men det var resorna som jag var mest less på. Ekonomin var också bidragande, det fanns inga sponsorer på den här tiden. Jag började på komvux och utbildade mig senare till sjukgymnast. Jag arbetadetill jag var 66 år, de sista sju åren som egen företagare. Assar hade då börjat bli dålig så jag ville vara hemma med honom.
Född i Finland
Men Toinis liv har inte alltid varit en väg kantad med guld och ära. Som flicka hette hon Karvonen, hon föddes i Haapovaara nära ryska gränsen rakt österut från Uleåborg. Under fortsättningskriget 1944, stupade hennes far, en månad senare föddes hennes yngste bror Taisto. Modern blev sjuk av alla umbäranden. Toini, sex år, och broder Veikko sändes till Sverige med en adresslapp om halsen. I dag kallas det ensamkommande flyktingbarn.
Bondfamilj
Hon hamnade hos Emma och Oskar Persson i byn Björkenäs i nordvästra Värmland. Där hade hon det bra en tid men Oskar blev lugnsjuk och "vän av ordning" i kommunen tyckte inte det var lämpligt att en liten flicka vistades i sådan miljö. Hon annonserades ut och tioåriga Toini flyttade till en bondfamilj på Värmlandnäs. De blev minst sagt förvånade när den lilla tjejen dök upp, de hade sökt en 14-årig piga.
Några hårda år följde. Så småningom flyttade hon tillbaka till Emma som nu blivit änka. Hos Emma har Toini alltid känt trygghet och fått mycken kärlek.
Återvände
1952, efter åtta år i Sverige, flyttade hon åter till Haapovaara. Där var fattigt, inget rinnande vatten eller avlopp, ingen el och språket hade hon nästan glömt. Efter en tid beslöt Toini att återvända till Emma i Värmland.
- Det var ett väldigt svårt beslut för en 14-årig tjej. Jag minns hur jag gick in på tågtoaletten och grät. Men jag har inte ångrat mig, jag har fått det bra i Sverige men jag har fått kämpa inget har varit gratis. Jag har genom åren haft bra kontakt med min familj i Finland.
Assar Rönnlund
I mitten av 60-talet blev det lite rubriker när Toini och Assar Rönnlund följde sina hjärtans röst och bröt upp från sina förhållanden och blev ett par.
- Det var lite rabalder men tiden har talat för oss, konstaterar Toini.
Paret är exklusivt, det är det enda, där båda fått Svenska Dagbladets bragdmedalj.
Än är skidinslaget starkt i den Rönnlundska familjen, barnbarnet Elina Rönnlund går på skidgymnasiet i Lycksele och spås lysande framtidutsikter i spåret.
Vem vallar åt henne?
- Jaa, det där får de sköta själva. Jag tror nog farmor ska hålla sig lite i bakgrunden.
Hur är formen idag?
- Efter åldern bra, jag kör nästan varje dag fem kilometer men idag ska jag hålla mig, jag är lite täppt i näsan, imorgon kör jag.
Hur ska du fira?
- Inget särskilt men i måndags var jag inbjuden till idrottsgalan, det får man väl se som en present.
Vi gratulerar och lyfter på toppluvan för en stor skidåkare, Toini Rönnlund, 75 år, flyktingar berikar oss.