FN samlades i Luleå - på låtsas

Hur ska världen komma till rätta med människohandel och då i synnerhet den som drabbar barn? Ett spelat FN:s säkerhetsråd diskuterade frågan i Luleå stadshus på onsdagen.

Sara Åström, Josefin Rydström och Isabell Sandgren ingick den franska delegationen.

Sara Åström, Josefin Rydström och Isabell Sandgren ingick den franska delegationen.

Foto: Pär Bäckström

LULEÅ2011-09-29 06:00

Steget från kommunfullmäktige i Luleå till FN:s säkerhetsråd är i sin form kanske inte så långt. Men steget från kommunala frågor till internationella diton är rena sjumilaklivet. Det fina och besvärliga med Förenta Nationerna är ju just det att människor, religioner, levnadsvillkor, styrsätt och vad det nu kan vara - ska komma överrens och helst fungera som en röst.

Arbete i en månad
Men hur fungerar egentligen FN? Det har gymnasielever på samhällsprogrammet i Luleå arbetat med
i en månad. Kulmen kom på onsdagen då det spelade FN:s säkerhetsråd samlades i stadshusets sessionssal. Det må ha varit spelat, men allvaret var närvarande. Och eleverna gick in i sina roller när problemet med människohandel skulle hanteras på ett internationellt plan.

Länder läste upp resolutioner och andra länder ställde frågor.

Eller som Frankrikes delegater, som på ett franskt sätt ifrågasatte och gärna ville framhålla att den franska synen på världen så klart är den enda rätta.

- Målet är att det ska vara så likt verkligheten som möjligt och Frankrike är Frankrike, säger Isabell Sandgren, fransk delegat, och skrattar.

Eleverna, som går samhällsprogrammet med internationell inriktning, hade som sagt jobbat en månad med FN. En uppgift som alla trivdes med:

- Det här har verkligen väckt intresset för internationella frågor. Det är jätteroligt och att arbeta internationellt lockar mycket, säger Sara Åström.

Inbyggd osäkerhet
Det fanns givna inslag i sessionen. Men också en inbyggd osäkerhet. Det givna: Alla fick chansen att läsa resolutionerna i förväg och utifrån det väcka frågeställningar.

- När vi läste resolutionerna hittade vi problemställningar som behövde få svar. Men den delegation som skrev resolutionen, visste inte vilka problem vi funderade över, säger Josefin Rydström.

Osäkerheten: Det innebar att eleverna fick frågor kring sina förslag. Frågor de fick prata ihop sig om under pågående möte, för att kunna ge svar.

Vissa länder nöjde sig med svaren, men Frankrike tillhörde de främsta ifrågasättarna. Det var nästan så att det enda som saknades var franska mycket konkreta protester utanför salen - med till exempel ett lass rutten fisk på trappan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om