”Det finns homofobi i vissa grupper”

Elever i Luleå lever under hot om hedersvåld. ”Vi vet personer som inte kan välja vem de vill vara ihop med” säger Saga Midfjäll, klass 8 på Björkskataskolan.

MOT HEDERSVÅLD. Högstadieeleverna Arvid Furman, Benjamin Öhrvall, Julia Kinell och Saga Midfjäll har alla deltagit i kärleksveckan på Björkskataskolan. ”Det är viktigt att folk blir informerade om sådant här som rör hedersrelaterat våld” säger Arvid Furman.

MOT HEDERSVÅLD. Högstadieeleverna Arvid Furman, Benjamin Öhrvall, Julia Kinell och Saga Midfjäll har alla deltagit i kärleksveckan på Björkskataskolan. ”Det är viktigt att folk blir informerade om sådant här som rör hedersrelaterat våld” säger Arvid Furman.

Foto: Kristofer Naess

LULEÅ2016-02-12 06:00

Ungefär sju procent av tjejerna och fem procent av killarna i Luleås högstadieskolor uppger att de inte kan välja vem de vill bli ihop med. De lever under hot av hedersvåld. Detta enligt den enkätundersökning som Rädda barnen gjort. I veckan påbörjades organisationens arbete i sju skolor runt om i Luleå, där elever ska informeras om att kärleken är fri.

– Syftet är att motverka hedersrelaterat våld och att informera barn och unga om deras rättigheter och barnkonventionen. Så att de vet var de kan vända sig om deras rättigheter kränks, säger Maria Sundvall, projektledare.

Under en vecka på Björkskataskolan har de talat om rätten att älska den man vill.

– Det handlar inte uttalat om hedersrelaterat våld. Vi utgår från rättighetsperspektivet och här i korridoren blir det mycket snack om kärlek. Det kan också handla om kompisar som inte får vara med på alla skolämnen, inte får vara ihop med vem man vill, inte få ha på sig vilka kläder man vill och så vidare, säger Maria Sundvall.

Åttondeklassarna Saga Midfjäll och Julia Kinell har bland annat tittat på teater och haft etiska diskussioner. De tror att samtalen har gett mycket.

– Det är lite homofobi i vissa grupper på skolan, som tillexempel använder gay och bög som skällsord. Det här är väldigt bra för det belyser det, säger Julia Kinell.

– Vi vet personer som inte kan välja vem de vill vara ihop med, säger Saga Midfjäll.

De tror att de som har en dålig attityd kan påverkas av samtalen. Men mest betyder det något för de som är drabbade.

– De handlar mest om att de som är hämmade och inte får älska den de vill kan få hjälp, säger Saga Midfjäll.

De lyfter även de dagar om mänskliga rättigheter som skolan har varje år.

– Det blir direkt mycket bättre efter att man haft dem, säger Julia Kinell.

I projektet deltar även bland annat kvinnojour, socialtjänst, Bris och polisen.

– Det är bra att polisen som är här. Det finns grupper här som är väldigt anti mot polisen. Så det är bra, säger Julia Kinell.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om