Den tre kilometer långa linjen ska symbolisera en deformationslinje på LKAB:s kartor för gruvans utbredning mot samhället.
Det som är på bortre sidan av linjen kommer snart att slukas av gruvbrytningen.
Konstinstallationen ska ses som ett inlägg i debatten om samhällsomvandlingen och Lina Issas tes är att människorna inte har fått vara delaktiga på riktigt.
"Passivt deltagande"
De har visserligen bjudits in till informationsmöten, samråd och utställningar, men hon ser det som alibin för att politikerna i slutändan ska kunna göra som de vill.
- Jag är kritisk till den skendemokratiska processen. Man har gett folk känslan av att de deltar i något genom att fråga vilka hus de tycker om. Men det blir ett väldigt passivt deltagande, säger hon.
Kirunaborna kan härmed skicka en tydlig signal till beslutsfattarna att de faktiskt bryr sig om stadsomvandlingen.
Eller som det står i informationsbladet - en inbjudan för folket att återta sin roll i det politiska och ekonomiska spelet som kommer att avgöra stadens framtid.
"Politiskt käbbel"
Lina Issa understryker att det inte handlar om att uttrycka en politisk åsikt eller någon särskild hållning i stadsomvandlingen.
- Det här är ett mer konstruktivt sätt än att sitta vid ett bord och diskutera för eller emot.
Björn Olofsson är en Kirunabo som har bestämt sig för att vara en del i den långa röda linjen.
- Det är viktigt att staden flyttas för att kunna leva vidare, men på grund av politiskt käbbel har processen blockerats. Det här är ett sätt att sända en signal till dem att sluta ha en dragkamp genom att vi själva har en dragkamp.
Röda klädesplagg
Deltagarna ombeds ta med sig ett eller flera röda klädesplagg för att symboliskt genomföra dragkampen.
För att fylla upp hela sträckan med människor med ett lagom mellanrum har Lina Issa räknat ut att det behövs 800 personer.
Hon medger att hon är nervös inför eventet som sådant, men inte för att det ska bli dålig uppslutning.
- Kommer det bara 50 säger det också något om något.