Om knappt två veckor inleds höstterminen vid folkhögskolan.
Alla utbildningar som skolan tillhandahåller drar igång igen, förutom webbredaktörsutbildningen där ansvarig lärare ska vara tjänstledig.
Exakt hur många elever som kommer läsa till hösten vet man först vid skolstarten - några kan ha sökt fler än en utbildning exempelvis, berättar Marie Järvinen. Folkhögskolor får statsbidrag för sin verksamhet, efter så kallade deltagarveckor. För Kalix folkhögskolas del är de drygt 6300, vilket ger runt 10 miljoner kronor.
– Vi har inga problem att fylla våra deltagarveckor. Det motsvarar ungefär 180-200 elever, säger Marie Järvinen.
När NSD frågar vilka utmaningar hon ser för folkhögskolor i stort svarar hon ekonomin:
– Den är helt klart ett orosmoment. De statsbidrag folkhögskolorna får räcker inte, vi behöver utökade resurser för att kunna erbjuda kvalitativa utbildningar till den målgrupp som söker sig till en folkhögskola, och då tänker jag främst på allmän kurs, säger hon.
Allmän kurs erbjuder deltagarna möjlighet att bland annat studera kärnämnen för att de ska få grundskole-, gymnasie- och högskolebehörighet. Små grupper och lärarledd undervisning skiljer utbildningen från den kommunala vuxenutbildningen, bland annat. Folkhögskolan samarbetar med Kalix kommun så att de elever som behöver mer hjälp ska kunna läsa vid folkhögskolan, ett samarbete Marie Järvinen är glad för. Hög lärartäthet och löneökningar som är större än höjningen av statsbidragen innebär att den ekonomiska situationen för landets folkhögskolor blir ansträngd.
– Vi måste ha fler ben att stå på för att ekonomin ska gå ihop. Här har vi väldigt fina lokaler vilket är bra och det är positivt att vi kan hyra ut delar av dem. Det har vi gjort sedan 2008. Så vi hänger inte läpp, men det är tufft, säger Marie Järvinen.
Hon har förhoppningar om att situationen kommer att förbättras:
– Folkhögskolor är inte och ska inte vara som kommunala skolor, vi är ett viktigt komplement till dem vilket gör att vi har ett berättigande. Och utbildningsministern förstår det, säger hon.
Under 2013 gjordes skolans journalistutbildning om. Fokus på webben och etermedierna (radio och tv) blev större, bland annat. De elever som läst den nya utbildningen börjar snart årskurs två och tio elever kommer att läsa årskurs ett. Responsen från både elever och branschen har varit positiv, berättar Lotta Löthberg, kursansvarig för journalistlinjen. Men söktrycket har minskat något:
– Så ser det ut för alla journalistutbildningar. Det hänger ihop med den allmänna utvecklingen, många är tveksamma till möjligheten att få jobb, säger hon.