Englundsgården doftar av kulturhistoria och nygräddat
Röda stugor tåga vi förbi. Bagarstugan, ladugården, mangården, stallet och hemlighuset.Englundsgården i Kalix bjuder på ett stycke levnadshistoria med sina byggnader, möbler, husgeråd och dofter från en tid som flytt.
För att sy sina egna skinnhandskar behövdes en mall.
Foto: Susanne Jansson
Numera dundrar E 4 trafik strax bakom husen. Men under en guidad tur i byggnaderna, vissa med anor ända från 1600-talet, dras man in i historien och befinner sig i en annan tid. Trafikens buller byts i tanken mot hästkärrors gnisslande hjul och slädars medar mot vårens skare.
Dofterna sitter kvar
I stallet finns plats för två hästar och en gästspilta för eventuella gäster till häst.
Trots att jordbruket lades ner på 1930-talet sitter dofterna av hö och häst i de grova timmerväggarna.
Gården har gått i arv, släktled efter släktled och varit bebodd av ättlingar Englund ända fram till 1950-talet.
Den siste av Englundarna som bodde i huset var Karl Englund med familj. Han sålde gården till sin bror, Sven Albert Englund.
Brodern var en berest herre som emigrerat till Amerika 1912. Efter att ha jobbat som snickare i Chicago och deltagit som soldat under första världskriget återvände han till sina barndomstrakter.
Skänkte bort
Sven Albert Englund flyttade aldrig in på släktgården. I stället renoverade och återställde han den så att den nu ser ut som den gjorde 1850.
Gården skänkte han sedan bort, 1960, till en kommunal stiftelse, stiftelsen Englundsgården.
Stiftelsen underhåller nu gårdens alla byggnader och under sommaren kan man gå en guidad tur. Eller bara stanna upp och andas 1800- tal medan man avnjuter en nygräddad våffla i sommarkaféet.
Så jobbar vi med nyheter