Den 4 februari fyller Gudrun Engström, Harads, 90 år.
Gudrun föddes i Bredåker, näst äldst av fyra syskon. Efter att hennes mamma dog när Gudrun var bara 17 år började hon arbeta på Konsum i Norra Bredåker. I yngre år arbetade hon även i Boden och Luleå i olika butiker.
1963 gifte hon sig med sin Anders och då flyttade hon till hans hemgård i Grundsand utanför Harads. Tillsammans med Anders, som var en stor idrottsprofil, arbetade hon ideellt för Harads IF under många år samtidigt som hon arbetade på långvården i Boden och tog hand om hemmet och sönerna Håkan och Lars.
Gudruns hembakade bröd som serverades under bingo, danser och andra evenemang blev vida kända och det ledde till att hon blev tillfrågad av Bodens kommun att starta egen verksamhet och ta över Harads camping som då stod utan arrendator.
Det blev början på en lång och framgångsrik karriär inom restaurangbranschen som utvidgades med tiden till Storklintens restaurang samt Harads värdshus.
I Storklinten serverades mat och fikabröd som aldrig förr och fortfarande talas det ibland om hennes wienerbröd. Det kan ha varit så att vissa besökare var mer intresserade av att fika än att åka slalom.
Efter yrkeskarriären har hon fortsatt engagera sig i olika saker och hennes iver och arbetslust verkar aldrig ta slut. Under en tid arbetade hon för barnhemsbarnen i Apatity, Ryssland och hon gjorde även några resor dit.
Hennes kämpaglöd för barnen som hade det svårt var fantastiskt att beskåda, hon drog sig inte heller det minsta för att läsa lusen av rektorer och annan personal när hon ansåg att de behandlade barnen illa.
Efter maken Anders bortgång 2019 bor hon nu i centrala Harads. Idag är det vävning, stickning och bakning som tar upp största delen av hennes vardag, hennes öga för att komponera vackra trasmattor har blivit vida känt, och förutom att Gudruns trasmattor återfinns i åtskilliga hem runtom i Sverige – främst hos släkt och vänner – så kan man hitta hennes mattor i Frankrike, Holland och Norge. Likadant är det med hennes tröjor, vantar, sockor, mössor…
Egentligen borde Gudrun firas med en hejdundrande brakfest, men pandemin gör att det får bli måttligt med firande. Hon hoppas ändå att få en del besök på hennes födelsedag, i lite sådär lämplig takt så vi kan följa restriktionerna.
Ni som besöker henne kommer att bjudas på, hembakat. Vad annars?