Bosse Johansson i Kalix fyller 75 år den 30 september.
Han växte upp i Hedensbyn, Överkalix. De första sju åren i ett hus som saknade centralvärme, vatten och avlopp. Kalla vintermorgnar när mamma Elin tog skopan för att fylla kaffepannan måste hon först slå sönder isskorpan i kökshinken.
Elin var bara fem månader gammal när hennes mamma Viktoria avled av tbc som var den tidens värsta gissel. Bosses pappa Jean var bondson från Klara-gården i Grelsbyn. Han var murare och jobbade även i broderns betongfabrik. Dit var det sex-sju kilometer enkel väg - en nätt cykeltur sex dagar i veckan i ur och skur. I början av 50-talet murade han upp en modern tegelvilla i Hedensbyn.
Bosses morfar Lars-Erik var riksdagsman för Bondeförbundet. Bosse och storebror Ulf fick ofta följa med som sällskap på hans tjänsteresor runt om i länet, även till Stockholm ett par gånger. Allt detta och mycket därtill har Bosse berättat om i detaljrika uppsatser från mitten av förra seklet.
Efter realskola i centralorten Bränna blev det gymnasiet i Kalix med studentexamen 1966 och sedan värnplikten som radiotelegrafist. Överkalixtjejen Ulla-Greta hade han lärt känna under gymnasietiden. Tycke uppstod och i Umeå blev de ett par ”på riktigt”. Därefter gick Bosse postverkets chefsutbildning i Stockholm och Ulla-Greta pluggade sociologi.
Under denna spännande tid i huvudstaden deltog man med liv och lust i solidaritetsarbetet för Vietnam – ett samhällsengagemang som växte hemma i Överkalix med avfolkningen som huvudfråga.
I Kalix fick de jobb och 1973 kom första barnet till världen, charmtrollet Lina! När hon var ett år upptäcktes att hon hade den svåra sjukdomen morbus gaucher. Som nioåring räddades Lina till livet med en benmärgstransplantation. Hon var en kämpe av stora mått men till slut blev sjukdomen henne övermäktig. Lina blev 45 år gammal och hon vilar nu ut på Skogskyrkogården i Kalix.
Bosse kom att jobba 24 år i Posten. Som postmästare jobbade han med stor entusiasm för modernisering av det gamla stelbenta verket. Tillsammans med personalen var han med och startade Postens Bilbud i Kalix. En pionjärverksamhet som blev något av en modell för hela landet. Mycket omtyckt blev även samverkan med butiker och bibliotek i kommunen.
Ett annat mycket framgångsrikt projekt var att placera postlådorna på en sida av gatan. Det medförde kraftigt minskad bilkörning i bostadsområden med åtföljande miljö- samt företags- och samhällsekonomiska vinster.
Att få tjäna sitt uppehälle genom att skriva hade alltid varit Bosses dröm och en vacker dag sökte han in på journalistlinjen i Kalix. Han stormtrivdes i sin nya roll och efter vikariat på Kuriren blev det NSD, i 16 år.
Som lokalredaktör prioriterade han uppdraget att granska makten och framför allt att lyfta fram "den lilla människan". Från läsarhåll kom förslag om att han skulle skriva en bok och det nappade han på.
Hittills har det blivit fem böcker, alla med fokus på Norrbotten: Dit vägarna bär, Flottare med färg, Svanesången, Paradis i norr samt Kattmamman. Bosse har belönats av bland andra Norrbottens hembygdsförbund, Överkalix kommun och Skogshistoriska sällskapet.
Fjällfisketurer med kompisar och sonen Nils var länge ett måste liksom resor till sydligare nejder. Senaste tjugo åren har Bosses och Ulla-Gretas resor alltid gått till sköna Florida där dotter Åsa bor med sin familj. Trots problem och motgångar som sjukdomar tycker Bosse att han haft ett fantastiskt liv. Länge trodde han att det inte kunde bli bättre men det kunde det visst – tack vare barnbarnen Liam, Elina, Erik, Hannes och Wilhelm.