Ali Touba lever, ja, Torbjörn Säfve fyller 79 år idag, måndag 6 juli. En författare som satt prägel på det norrbottniska litteraturlivet. Stundom bökig, stundom stökig, ja. Men attans begåvad. Tidigt verksam som kulturskribent, som aktivt påverkade sin tid, för att senare mer och mer övergå till sitt författarskap.
Det rebellartade över Säfve förleder. Han hade under sin Luletid en noga planering över vilka böcker han skulle skriva till skillnad från andra författare som byter genrer som hoppjerkor. Konsekventa författarskap är intressanta att följa, då de har en linje.
Det har blivit titlar om lyrikern, författaren och vissångaren Lasse Lucidor, konstnären Francisco de Goya, målaren, religionsfilosofen och orientalisten Ivan Aguéli, poeten och futuristen Vladimir Majakovskij, eller varför inte ”Fritänkarna – alternativ svensk litteraturhistoria”. Plus många fler böcker. Säfve är också översatt till flera språk.
Vid ett tillfälle träffade jag Torbjörn Säfve på busstationen Loet i Luleå. Han skulle åka söderut för något litterärt engagemang.
– Har du inget bagage? frågade jag.
– Jodå, sa han och pekade på sin parkas: I en ytterficka tandborste och tandkräm, i den andra en bok.
Det var då. I ett annat Luleå. Sedan en tid tillbaka har Luleå blivit en nyliberal testplats (lekstuga skulle somliga säga) för utförsäljningar av allmännytta. Och vips, ett antal skandaler. Visst skulle Ali Touba behöva vara en röst här – en nödvändig motröst när marknaden inte ger oss den frälsning vi behöver.
Är det inte därför vi behöver sådana som Ali Touba?
Sedan 1998 bor Torbjörn i Hjortkvarn, Närke. Men han är uppskattad och hågkommen som norrbottnisk författare. Och fast i Luleå är han som en boxande staty på Örnäset.
Grattis, Ali Touba!
Eller ska vi säga Budhalainen Rokka, den pseudonym Torbjörn Säfve använde när han 1963 debuterade på eget förlag med diktsamlingen ”Jag julibarn med mastodontiska reflexioner eller Tse hdas kyi rnamshes thog grang – vägvisare för de dödas själar i den andra världen.”