"Det är svårt att vara miljonär och sosse"

Hon behöver ingen närmare presentation, Amelia Adamo. Grundare till tidningen Amelia, Tara och nu senast M - som hon själv är omslagsflicka till varje månadsnummer. En direkt kopiering av Oprah Winfreys koncept, Oprah Winfrey själv pryder omslaget till magasinet O. Amelia Adamo gillar att resa och läser då alltid press för att få nya influenser. Ett av framgångstipsen.
När vi äter lunch beställer hon fisk - utan potatis.
- Vi ska fota omslag nu på fredag och magen känns inte OK. Jag ska sitta ner och vill inte ha en massa bilringar. Antingen får jag köra lavemang eller också ingen potatis, säger hon och skrattar.
Amelia Adamo är rakt på. Humor och rapphet snyggt förpackat. "Alla vill vara fin i håret". Handväskan är en märkesväska "men kostar hälften av Mona Sahlins".

Jag har förstått att du är lite bekymrad över oss trettioåringar, du tycker att vi jobbar, stressar, nojar oss över utseendet, tror på evig kärlek, men har det halvtaskigt i sängen och skiljer oss. Hur var det för dig som trettioåring, yrkesarbetande småbarnsmamma? Vad är skillnaden?
- Jag jobbade och var med barnen och hann ibland med maken. Inget mer. Det var först när jag fyllde femtio år jag började träna. Idag ska ni göra allt och ha allt på en gång. Inte kunde jag något om vin, inte bjöd jag på trerättersmiddagar eller planerade barnkalas i evigheter. Inte höll vi på med heminredning. Mina söner har ju fått barn och ena sonen sa häromdagen att han inte hade någon egentid längre. Men det ska man ju inte ha heller som småbarnsförälder. Den egna tiden kommer sen.

Du använder dig av Rut-avdraget, avslöjar du månne vad du röstar på? Du är ju pigans dotter, invandrarbarnet som gjort en makalös karriär i journalistbranschen, utan att ha journalistutbildning, och du är miljonär idag.
- Jag har alltid varit röd, först väldigt vänster, sen blev jag sosse, idag är jag borgerlig.

När fan blir gammal blir han religiös.
- Ja, men jag känner att man får leva som man lär, jag har ingenting emot att betala skatt, det gör jag gärna. Men sen... Jag vill inte tillbaka till ett Sverige med en a-kassa på åttio procent, det är för tryggt, vaggans land. Jag tror mer på en borgerlig politik. Fortfarande har jag kvar idealen om allas lika värde, men synsättet hur man tar sig dit är förändrat. Jag röstade på Maud Olofsson, jag har inte gillat Centern tidigare, men Maud är bra.

Hungriga vargar jagar bäst?
- Ja. Sen är det svårt att vara miljonär och sosse. Det skulle kännas som hyckleri. Men det är bara de två senaste valen jag röstat borgerligt.

Hur känns det då att använda sig av polska kvinnor som städar i hemmet?
- I den frågan är jag mörkblå. Jag förstår helt enkelt inte upprördheten i den här debatten. Varför kan jag inte ta hjälp av folk som är dugligare på att städa än vad jag är? Nu när vi har rutavdraget så betalar många vitt och de som städar får pension. Det istället för att städa svart utan trygghet. Och vad är skillnaden på att städa i hem eller i kontor? Jag blir upprörd, rotavdraget, som är för någon man som står och snickrar, det är OK, men inte det jobb som kvinnor gör.

Du fick som sexåring gå i internatskola med nunnor eftersom din mamma och hennes nya man inte hade någon lägenhet. Är du bitter på din mamma för att du var tvungen att bo utan henne delar av din uppväxt?
- Jag kan inte vara det. Min mamma gick fem år i skola, hon var föräldralös och har arbetat som piga, inte haft eget hem, hon gjorde med mig vad hon trodde var bra. Jag har försökt prata med henne om det här, men hon förstår inte vad jag menar. Hon säger att jag har haft det så bra, och titta hur det gick för mig.


Vad händer med en människa som blir bortlämnad som barn?
- Jag tror ändå att de första sex åren hemma byggde upp mig, sen var jag hemifrån i fyra år och kom hem på helgerna. Men det här är ju inget nytt, överklassen skickar ju iväg sina barn på internat. Men när jag ser på mitt barnbarn Sixten som är sex år...hur skulle han klara att vara ifrån sina föräldrar? Det är en annan sak om man är tretton eller fjorton år.
- Det är väl så att att man kan gå under av sådant, sen finns det vissa som klarar det, men bär på det hela livet. Men jag blev stark.

Du är nyskild, är du singel?
- Jag får en massa kärlek, men lever à la carte.