Den 20 juni 1950 lämnade styrelsen för Ohtanajärvi IK in en ansökan till Sveriges Riksidrottsförbund om att få bli medlem och den 19 september kom godkännandet i ett fint dokument.
Redan samma sommar drog den nya föreningen igång aktiviteter, som byggandet av en fotbollsplan i norra delen av byn där några år tidigare en dansbana byggts. Några fotbollsmatcher spelades också, bland annat den första hemmamatchen mot Kassa IF som cyklat till Ohtanajärvi, spelat 1 - 1 och sedan cyklat hem via Sattajärvi och Pääjärvi, närmare 50 kilometer.
70-års jubileet firades den 15 juli 2022, två år försenat på grund av pandemin. Firandet gick av stapeln i skolhuset och leddes med fast hand av Helen Kero-Hurula. Till sin hjälp hade hon en stab av duktiga medarbetare som skötte planering, dukning, servering, städning med mera.
Kring 60 personer kom till festen, trots att byn numera bara har ett 30-tal fast boende. Ett svårslaget rekord för andra byar.
Jubileet inleddes med middag och föredrag om klubbens första år och en hel del skrönor om hur drastiska och färgrika de första fotbollsmatcherna var med dåliga planer, lador och ledningsstolpar på, eller alldeles intill, fotbollsplanerna. En av klubbens spelare lär till exempel ha sprungit in i en ledningsstolpe i Kainulasjärvi så trådarna rasade ner och hela byn mörklades. Men både spelaren och grannbyn överlevde.
Under OIK:s första år, liksom under 1930- och 40-talet, spelade friidrotten en stor roll i byarna, eftersom det var lätt att ordna hoppgropar, medan det var svårt att få till en riktig fotbollsplan. Bönderna var ännu på 1950-talet inte så pigga på att ge åker- eller ängsmark till klubbarna, så före de stora bandtraktorenas Caterpillarnas intåg fick man göra allt arbete enbart med handkraft och häst.
Skidtävlingarna som ordnades i byn mellan åren 1951 och 1968 blev snabbt populära, främst för att man hade flera duktiga egna åkare. Paul Kero vann seniorloppet sju gånger på 1950-talet och även Fritjof och John Kero segrade i en del tävlingar. Senare kom Malte Kero och flera duktiga junioråkare.
Fotbollen var tyvärr det stora sorgebarnet under de första åren. Bollen ville inte rulla klubbens väg, det blev många förluster så OIK låg i botten på serietabellerna. Men år 1956, med några nya unga spelare, kom vändpunkten och laget vann sin första serieseger år 1959. Sedan dess har bollen verkligen rullat vår väg, med flera seriesegrar och spel i division 3 och division 4. Och fortfarande, under namnet Ohtanajärvi/Pajala FF, spelas det division 4-fotboll på den fina gräsplanen vid skolhuset, som blev klar år 1970. Skolområdet har sedan dess varit centrum för alla byns föreningar.
Under jubileumskvällen uppträdde trubaduren Per-Erik Stridsman, med rötter i byn, och sjöng bland annat flera moderna popklassiker, så stora delar av publiken kunde sjunga med och höja stämningen ytterligare. Vi fick även höra lite om idrottslivet i byn från 1970-talet och framåt. Att en grupp tjejer, framför allt på 1980-talet, hittade på många egna hejaramsor under matcherna hade säkert en del glömt. En av de populäraste löd: "Sten Öhman, Sten Öhman, ta fast hörnan. Kasta den till Algot men inte på en tallkott!". De vann en uppsättning dräkter från Adidas för den mest originella hejaramsan det året.
Festkvällen fortsatte sedan med kaffe och tårta, allsång och prat kring gamla minnen. Alla var glada och nöjda och ville rikta ett stort tack till arrangörerna.
En del yngre började prata om kommande 80-års och 100-års fester. Vi lite äldre ville leva i nuet och bara fortsätta att njuta av Ohtanajärvi IK:s jubileumsfest – 70 år.