Nedför Kalixälven i solsken och hällregn

Under sex dagar har 16-åriga Lasse Jönsson och Rasmus Palo-Johansson paddlat kajak, från Kiruna för att nå Kalix.- Man kan säga att det känns i kroppen, säger Lasse Jönsson.

Ett riktigt äventyr. Lasse Jönsson och Rasmus Palo-Johansson gillar att paddla. Nu har de genomfört en 376 kilometer lång paddlingstur. Färden gick nedför kalixälven och tog sex dagar. Killarna har då både paddlat och burit sina kajaker och medhavd packning förbi de värsta forsarna.  Foto: Linda Danhall

Ett riktigt äventyr. Lasse Jönsson och Rasmus Palo-Johansson gillar att paddla. Nu har de genomfört en 376 kilometer lång paddlingstur. Färden gick nedför kalixälven och tog sex dagar. Killarna har då både paddlat och burit sina kajaker och medhavd packning förbi de värsta forsarna. Foto: Linda Danhall

Foto:

Haparanda2008-07-19 06:00
Det var vid jultid som de två vännerna Lasse Jönsson och Rasmus Palo-Johansson fick idén om att hitta på någonting roligt till sommaren. För duon är "någonting roligt", många gånger synonymt med kajakpaddling. Så var det också den här gången.
- Vi kom på att vi skulle paddla längst älven från Kiruna till Kalix, säger Rasmus Palo-Johansson.
Mer än 37 mil i kajak
Och paddling blev det. I förra veckan gav de sig av och anlände till Kalixbron sex dagar senare.
- Man kan säga att det känns i kroppen, konstaterar Jönsson, när NSD träffar killarna i Palo-Johanssons sommarstuga i Östanfjärden några dagar senare.
Kaffet är upphällt i kopparna och det hembakade fikabrödet frestar på bordet. Att musklerna ömmar syns på killarnas stela gång genom det solljusa köket.
- Men det har varit vansinnigt roligt, säger Palo-Johansson.
Färden nedför Kalixälven blev 376 kilometer lång och tog sex dagar att avverka. Killarna har ömsom paddlat och ömsom burit sina kajaker, som med packning vägt dryga 70 kilo, förbi de värsta forsarna. Om kvällarna har de slagit upp sina tält och maten har bestått av konserver inhandlade i byarna längs älven.
- Konserver var det enda som fungerade, allt annat blev blött, säger Jönsson.
Färden har kantats av naturens många skepnader. Solsken, lugna sel, solnedgång och vassklädda strandkanter. Men också regn, rusk och tunga skyar. Duon är som de själva uttrycker det "inga klåpare" på att paddla kajak och erfarenheten av freestylepaddling, där de med korta kajaker trixar på vågor i forsar, har de haft stor nytta av under färden nedströms.
- Vid varje fors stannar vi till och avgör om vi måste bära eller om det går bra att åka. Vi tittar på vattenståndet och på om finns några hinder i forsen.
Slitigt, sunkigt och superbra
Den tre kilometer långa forsen vid Paha, blev den största utmaningen. De beslutade att ta landvägen.
Men tre kilometer är lång väg att bära en kajak, så killarna byggde en släde av björktimmer som de lastade kajakerna på. Jönsson skrattar gott.
- När vi var klara gick det inte att rubba släden, den var alldeles för tung.
I stället blev det att grabba tag i var sin sida av kajaken och gå förbi forsen, lämna kajaken och hämta nästa. En promenad på nio kilometer.
- Då kändes det för hemskt. Det regnade och det var blött överallt, det var tungt som...och ingenting funkade. Då var vi på väg att ge upp, säger Palo-Johansson.
Men efter regn kommer solsken och i slutet av färden blev naturupplevelsen all möda värd. Trevliga forsar varvades med stilla vatten.
- Då var det bara att paddla på, det var riktigt härligt. När det är lugnt, det är då man slår runt och vi fick oss något dopp.
Nu ska killarna slappa, köra freestyle och planera inför nästa års långtur.
- Kanske tar vi Torneå älv då, säger Jönsson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om