Ikea-effekten vände inte den dystra utvecklingen

Även om boken bygger på ett vetenskapligt underlag, statistik samt enkäter och undersökningar som genomförts i samarbete med forskare, så är boken skriven och utformad på ett sådant sätt att den ska vara lättillgänglig för alla som är intresserade av regional utveckling.
Förhoppningar på skam
Jan Nyberg konstaterar att de förhoppningar för Haparandas framtid som rådde 2006 när Ikea öppnade sina portar - i det hittills nordligaste varuhuset i den hittills minsta orten för en Ikea-etablering - har kommit på skam.
- Varuhuset i Haparanda är ju en ekonomisk succé för Ikea, men för Haparanda är det inte lika positivt. Den negativa befolkningsutvecklingen stoppades bara upp tillfälligt och ungdomsarbetslösheten är den högsta i Sverige, säger han.
Ökad självkänsla
Men Jan Nyberg säger att Ikea ändå har gett tydliga positiva effekter.
- Framför allt har framtidstron och självkänslan ökat. Unga kvinnor stannar kvar
i stället för att flytta i mycket större utsträckning än tidigare. Men frågan är om den utvecklingen håller i sig om ungdomsarbetslösheten fortsätter att vara hög.
Trots att analysen av Hapa-randa efter Ikea-etableringen visar på en fortsatt dyster utveckling när det gäller befolkning och arbetsmarknad menar Jan Nyberg att det inte behöver innebära att Haparanda är dömt till en dyster framtid.
Positivt samarbete
- Det finns positiva saker. Exempelvis samarbetet mellan Haparanda och Torneå. Ett kärnkraftverk i finska Simo och gruvbrytning i Pajala kan också få positiva effekter för Haparanda.

Ikea-effekten vände inte den dystra utvecklingen

Ikea förmådde inte vända den dystra utvecklingen i Haparanda. Det konstaterar frilansjournalisten Jan Nyberg i sin bok "Hapa-randa efter Ikea".- Men helt klart har Ikea inneburit mycket positivt för framtidstron och självkänslan i Hapa-randa, säger han.