Den andre medförfattaren Rolf Johansson, berättar att hans intervjuer speglar händelser från livet vid kyrkstugorna. Av gamla traditioner lever två kvar - konfirmationsundervisningen samt besöken av kyrkstugeägarna.
Tillfällig stad
Det var runt 1500-talet som den tillfälliga staden uppstod, främst genom att de inre vattenvägarna ledde till platsen i det annars väglösa landet.
Hit drogs folket för att köpa eller byta varor med varandra.
Här fanns också det som behövdes för att upprätthålla samhällsordningen - tingsstället - samt kyrkan som stod för ideologibildningen.
- De var vana att bo enkelt tillfälligt, säger Mauritz Nyström som berättar att det senare kom att handla mycket om avkoppling. Här möttes människor och djur, tycke uppstod, och inavel kunde undvikas.
- Traditionen gjorde att den placerades här, trots att det var opraktiskt, säger han om borgarstaden som etablerades 1621 för att 1648 flyttas mot öppnare vatten.
Kulturobjekt
På andra orter försvann många kyrkstugor på 1920- och 30-talet.
Men inte i Gammelstad, där de röda stugorna finns kvar som traditionsbärare och sedan 50-talet mest som kulturobjekt.
- Kyrkstadsvistelsen gjorde livet mer uthärdligt, sammanfattar Nyström som skulle vilja göra historien lite mer begriplig för Europa.
- Hur kunde underklassen skapa något sådant här själv är den fråga jag får svara på mest utomlands, säger han och tycker att just allmogeskapelsen är det unika.
Rolf Johansson, kassör i Nederluleå hembygdsförening, säger sig ha fått traditionen med kyrkstadsvlivet i blodet.
Han liksom andra som tillbringat mycket tid här sedan barnsben, försöker också hålla traditionen vid liv.
- Båda mina flickor har konfirmerats här, säger han.