Nästa vår hoppas han att det genomförs en idrottsgala i Coop Arena!
Det har alltid varit full fart för Seard. Vid sidan av sitt företag har han också varit idrottsligt engagerad.
- Nu ska jag gå ner till heltid..., säger han.
Seard Åberg föddes i Koler. Gick sedan Strömbackaskolan i Piteå och flyttade sedan till Luleå där han först började jobba på NJA:s laboratorium och sedan vidare till Plannja. På 70-talet startade han företaget Groko maskin som verkade i hela världen. Bland annat hade man 300 patent och mönsterskydd. Företaget sålde licenser och maskiner i bland annat Europa, USA och Saudiarabien.
Idrottsintresset har alltid funnits hos Seard och hans familj. Sonen Peter har varit en framgångsrik fotbollsspelare i IFK Luleå.
- Idrotten skapar så mycket positivt, säger Seard.
Supporterklubb
Hans första större idrottsengagemang var när han 1970 startade IFK Luleås supporterklubb.
- IFK Luleå hade ett mycket duktigt fotbollslag det året och allt pekade på att det kunde bli serieseger. Jag och min gode vän Lennart Jonsson beslutade då att bilda en supporterförening. Mycket snabbt fick vi en mängd medlemmar och medhjälpare. Det blev serieseger och ett lyckat kval till allsvenskan. Vi ordnade sponsortåg till bortamatcherna och mycket kringaktiviteter i samband med matcherna. matchen och resan till Råsunda var en upplevelse som många ännu idag inte har glömt.
Nästa stora utmaning var ishockeyn. 1977 tyckte han att det måste göras någonting åt ishockeyn i Luleå.
- IFK Luleå, Lulea SK och Bergnäset AIK höll alla på med ishockey. De stred inbördes med varandra. Något intresse för samarbete fanns absolut inte. Lagen var konkursmässiga men alla stred för sin klubbidentitet.
Groko Hockey
Till slut lyckades Seard samla föreningarna till ett historiskt möte den 2 maj 1977. Efter en del inledande munhuggningar kom man till slut fram till att enda möjligheten var att starta en ny förening med ett neutralt namn.
Den nya föreningen kom att heta Groko Hockey som sedan blev Luleå hockey.
- Det gällde då att hitta en stark och neutral styrelseordförande. Det blev Bengt Stenberg från Gävle. Han hade dessutom en viss inblick i Brynäs verksamhet.
- Jag ansåg att tränarfrågan var väldigt viktig. Tommy Sandlin missade vi efter som han just skrivit på för Modo. Stig Salming var nästa alternativ, men han beslutade i sista stund att fortsätta i Brynäs. I stället blev det Stig Salmings kompis Lars-Åke Sivertsen - också från Brynäs.
Nästa steg blev att hitta etablerade spelare. Något som man lyckades väl med. Luleå Hockey har sedan blivit ett topplag i Elitserien.
- Det känns fint att se hur bra det har gått för Luleå Hockey. Ett fint ledareteam och med en satsning på ungdomar. Precis som tanken var när Groko hockey bildades, säger Seard.
Stig Strand
Under vintern 1979 fick Wesley Björklund, anställd hos Groko, information om att slalomåkaren Stig Strand hade planer på att avsluta sin karriär. Han var då endast 24 år gammal. Han hade bildat familj och höll på att bygga hus. Ekonomin gick inte ihop.
- Vi diskuterade detta och beslutade att Wesley skulle försöka få till ett möte. Mötet blev väldigt positivt och resulterade till att Stig var intresserad av ett samarbete. Nu var frågan bara hur det skulle ske.
På grund av alla regler och sponsoravtal med alpina förbundet så var enda möjligheten att starta en helt ny förening.
- Det blev Groko alpina. Då kunde vi ha vårt klubbmärke på tävlingsmössan.
Ende medlemmen
Stig blev den ende medlemmen. Efter diskussioner. informationer och inregistrering i Svenska skidförbundet var allt klart för tävlingsstart 1980.
När tävlingssäsongen drog i gång var Stig väldigt laddad och sugen och första världscupstävlin gen i Madonna di Campiglio där han blev femma. Han var då inte ens med i första startgruppen.
Framgångarna fortsatte och han delade första platsen i slalomcupen med Ingemar Stenmark.
- Sedan kom Lars Göran Halvardsson och Torsten Jakobsson och ville tävla för Groko alpina. Med dessa tre vann Groko flera SM individuellt och i lag. Vi hade då världens bästa slalomlag.
Tomas Johansson
Men det som Seard Åberg är mest stolt över är brottaren Tomas Johansson, som åkte fast för dopning vid OS 1984.
Tomas jagades av medierna och Seard ville hjälpa honom. Han skrev ett brev till Tomas. Efter några dagar hörde Tomas av sig och de träffades några dagar senare. Det hela resulterade i ett samarbete.
I augusti hölls en välbesökt presskonferens i Stockholm där man berättade om samarbetet. Det ledde så småningom till comeback och 1986 blev Tomas världsmästare.
- Han fick bragdmedaljen och Jerringpriset vilket visar att han åter blivit tagen till svenska folkets hjärtan.
Nästa stora dröm för Seard är att det nästa år ordnas en norrbottnisk idrottsgala i Coop Arena i Luleå.
- Jag hoppas få med mig Luleå hockey, LF Basket, Luleå basket och IFK Luleå som medarrangörer. Galan ska kanske återkomma vart fjärde år och visa vilken bra idrottsstad Luleå är. Jag vet att Charlotte Kalla, Marcus Hellner, Tomas Johansson med flera vill upp om degt inte kolliderar med deras tävlingssäsong..
Vad är det som driver dig att hålla på med allt det här?
- Jag ser alltid nya möjligheter!
Nu fyller han 70 år - och han har lovat sin fru att dra ner på tempot - gå ned till heltid...