Sten Saari
Sten Saari föddes den 24 april 1924 i Muodoslompolo. Hans far Johan var under många år kyrkvaktmästare som med stor omsorg och omtanke hade ansvaret för både Muonionalusta gamla kyrkogård och dessutom var den förste att ombesörja begravningen när den första gravsättningen gjordes på Muodoslompolo kyrkogård. Kyrkan från Muonionalusta flyttades 1925 till Muodoslompolo.
Stens mor Aili kom, som seden var då, att bli hemmafru som fick hjälpa till där det behövdes extra stöd. Sten yngsta syster Edla dog i en trafikolycka medan Astrid och Karin sökte sin försörjning på annat håll. De bodde i en röd liten timrad stuga vid skogskanten på byns östra sida.
Denna bakgrund kan vara nödvändig att förstå vilka strapatser familjen varit utsatt för. Johan hade (i dag), om han blivit kvar i Norge, blivit en av de kväner i Ruija som Muodoslompolo bygdeförening lagt ner en hel del arbete att följa upp tillsammans med Ruijas kväner. En historia som tidsmässigt går långt tillbaka, men som även under 1800-talets många nödår medförde både lidande och hopp och om människohandel. Det var i denna mylla och sträva atmosfär som Stens föräldrar bildade sin familj.
Sten fick naturligtvis redan under de tidiga pojkåren följa sin far att hjälpa med gravskötseln, plantera buskar och träd, som också undertecknad senare fick vara med om.
Stens möjligheter till vidareutbildning efter folkskola var stängd liksom den var för de flesta fattiga och medellösa. Sten saknade dock inte ambitionen att söka efter en lösning. Han gick en tid som flygvakt under kriget och sökte in som volontär i det militära i Boden.
Efter volontärtiden fick han för kyrkans räkning skriva om församlingsböckerna. En tid sprang han som kronans skatteindrivare innan han fick en tjänst som fjärdingsman. Han stannade dock inte länge i byatmosfären utan sökte tjänster på annat håll. Han var sedan fram till sin pension anställd som polis i Murjek, Vuollerim och Boden.
På den höga strandbrinken till Luleåälv vid Porsi skaffade familjen sin stuga där de blivit kvar. Stens söner, Ola och Mats blev anställda vid Vattenfall meden dottern Birgitta utbildade sig till lärare.
Sten Saari besökte sin hemby Muodoslompolo varje sommar så länge hans föräldrar var i livet.
Under Stens polisutbildning i Stockholm 1951 som sammanföll med min folkhögsskoletid i Stockholm sammanknöts våra förband fastare.
För drygt 20 år sedan träffade jag åter Sten på besök i Muodoslompolo. Nu hade jag också återvänd efter min långa bortovaro och köpt mitt gamla hemställe. Nu hyrde Sten en stuga i byn och frågade mig om han kunde få en tomt i närheten av sitt eget gamla hemställe. Jag blev både förvånad och intresserad men också glad och erbjöd honom ett bättre alternativ. Jag erbjöd honom både tomt och en stuga som han kunde bygga om efter behag uppe på backkrönet i byn i närheten av kyrkan. Sten accepterade omgående erbjudandet.
Efter detta har banden från 1950-talet åter knutits och kontakterna mellan oss har ytterligare stärkts och varit utomordentligt goda. Operationerna efter olyckstillbudet medförde svåra lidanden för Sten som sakta undergrävde hans hälsa, dock aldrig hans livslust.
Vi, dina vänner i Muodoslompolo bygdeförening, arbetskamrater och andra, som nåtts av budskapet om din sjukdom och bortgång kommer med stor saknad att minnas din livsglädje som du så frikostigt delade i alla livets skiftande skeden. Detta tackar vi dig för som alltid var beredd att hjälpa andra. Vi vill dela sorgen med Dina närmaste.
Ett särskilt tack till Muodoslompolo kyrkvaktmästare för klockringningen vid Stens bortgång.
Börje Keskitalo
Så jobbar vi med nyheter