Olav Svonni
Vår älskade Olav Svonni avled hastigt av hjärtinfarkt den 28 november 2014. Han blev 71 år. Han föddes i Kiruna, växte upp i Rautas med mor Ellen Maria och far Petter samt nio syskon. Han träffade Ingrid, sin livskamrat och blivande fru, i december 1961.
Efter nomadskolan i Jukkasjärvi, gick han gruvskolan vid Kiruna Praktiska Ungdomsskola, därefter militärtjänst vid Jägarskolan i Kiruna. Sedan utbildade han sig till byggnadsingenjör. Eftersom det var dåligt med arbetstillfällen i Kiruna fick han i början av 1970 anställning som konstruktör vid Vattenfall i Råcksta/Vällingby.
Julen 1974 flyttade familjen tillbaka till Kiruna och då hade även dottern Christina fötts. I början av 1975 började Olav arbeta som konstruktör på LKAB. Ett antal yngre konstruktörer skulle tvingas sluta när det i slutet av 1970-talet började gå sämre för företaget. Möjlighet gavs till vidareutbildning och Olav valde slöjdlinjen vid Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk, 1981–83. Slöjdintresset har funnits med allt sedan barnsben då han som sexåring fick börja lära sig slöjda av sin far.
Efter utbildningen startade han 1985 sitt konsthantverks- och konsultföretag i Rautas, där han byggde upp sin verkstad efter egna ritningar. Han uppfyllde en stor dröm och fick jobba med sitt största intresse. Det var ett beslut han aldrig ångrade. Han njöt av skapandet och att kunna styra över sin egen tid. Han arbetade med sitt hantverk ända fram till sin död. Att bli pensionär fanns inte i hans tankar.
Han var en erkänd samisk konsthantverkare, där formkänslan och framför allt hans fina gravyr var omtalad. Han har haft utställningar runt om i världen, bland annat i New York, Köpenhamn och Berlin.
En stor drivkraft var att utveckla nya tekniker och metoder. Efter utställningen i New York 1991 beslutade Olav och framlidne kollegan Esse Poggats att börja smida egna knivblad.
Under flera år har han tillsammans med kollegan Martin Kuorak haft utällningar under Jokkmokks marknad. För att hedra Olavs minne kommer Martin Kuorak att ordna en minnesutställning under Jokkmokks marknad.
I perioder sedan 1996 har han varit en omtyckt gästlärare på slöjdlinjen i Jokkmokk, framför allt i gravyrteknik. Han har även undervisat elever i knivbladstillverkning i sin smedja.
Fjällen och naturen med renskötsel, jakt och fiske var också en stor del i hans liv. Han tillhörde Laevas sameby, periodvis tog han ledigt från hantverket och deltog i renskötselarbetet.
Han var mycket idrottsintresserad. Har spelat fotboll, tävlat i friidrott och skidåkning. Han har bland annat sprungit Lidingöloppet flera gånger.
Olav var en lugn och snäll person, hjälpsam, generös, humoristisk och omtyckt av alla. Han var kunnig inom de flesta områden och hittade alltid lösningar på praktiska problem som kunde dyka upp. Han satt sällan still och hade alltid många projekt på gång, ofta med en hammare i handen.
Det Olav satte främst av allt var familjen. Saknaden efter honom är enorm, det är så overkligt, ofattbart och tomt utan honom. Han fattas oss.
Olav sörjs närmast av hustrun Ingrid, sonen Thorbjörn med fru Jennifer och barnbarnen Molly Grace och Jackson, dottern Christina med make Ole Isak och barnbarnet Alexander, syskon, syskonbarn samt övrig släkt och vänner.