Med chock och bestörtning mottog vi beskedet att Linnea Johnsson hastigt avlidit fredagen den 4 mars. Vi fattar ingenting. Men försöker förstå det ofattbara att hon som var så varm och levande, så aktiv och engagerad, med en kondition som få, ändå kunde stupa i ett stavtag mitt i livet. Vi sörjer henne djupt!
Linnea, född Kero, hade sina rötter i Korpilombolo och kärleken till Norrbotten, tillika med modersmålet meänkieli (tornedalsfinska), utgjorde en omistlig del av hennes identitet. Att plocka hjortron på myrarna, åka skidor på skaren och inte minst umgås med syskon, släkt och vänner vid årliga besök, var en guldkant på hennes tillvaro.
Omtanken om alla var hennes signum. Linnea höll ständig kontakt med sina vänner och var ytterst hjälpsam. Hon var skicklig i köket och hade ofta gäster. Många är vi som genom åren fått gästa det generösa värdparet på Präståkersvägen.
I vår bygd var Linnea en välkänd profil, i skolvärlden, i kyrkans verksamhet och i vävstugan. Många är de elever som Linnea lärt läsa, skriva och räkna genom åren. Hon var en kompetent och kreativ lågstadielärare, som gav eleverna goda kunskaper och basfärdigheter. Hon månade om sina elever, inte minst dem som var i behov av särskilt stöd.
Linnea främjade också skolans internationella perspektiv, att lära barnen solidaritet. Bland annat arrangerade hon skolans ljusstöpning i åratal, med röda till jul och gula till påsk. Intäkterna för påskljusen (en matteuppgift för eleverna att räkna ut) gick till det internationella arbetet, att lindra svält och nöd. I fasteaktionen var Linnea en eldsjäl under 30 år, outtröttlig och uppfinningsrik. Mockfjärds församling uppmärksammades för mycket fina insamlingsresultat under en följd av år. Så kom Linnea att bli den första som hedrades med Svenska kyrkans utmärkelse Årets Lutherhjälte, år 2004! Som kronan på verket fick hon i samband därmed göra en resa till Mocambique för att på plats se vilka fina resultat som de insamlade medlen åstadkom.
Linnea var ständigt verksam, vid vävstolen, med stickning, bärplockning, korsord och inte minst med cykling och skidåkning. När sönerna ännu var i skolåldern cyklade hon med dem genom hela vårt avlånga land i två etapper från Korpilombolo till Kristianstad. Blev även cykelturer på Gotland och i Holland.
Den kristna tron fick Linnea med sig från barndomshemmet och den uttryckte hon i ett konkret, medmänskligt engagemang utan några stora åthävor, men också i en övertygelse om att det finns en djupare mening med våra liv. Med henne kunde man prata om både sorger och glädjeämnen; hon ägde stor erfarenhet, klokskap och förtröstan.
Våra tankar går nu till Linneas familj som vi delar den ofattbara sorgen och saknaden med. Vi ska minnas henne med glädje och tacksamhet. Minnas den värme och vänlighet hon utstrålade - hennes milda leende. Linnea var den mest trofasta bland vänner!
Inger Hagdahl, Mockfjärd