Elisabeth Johansson, Kardis, Pajala, har avlidit 96 år och 5 månader gammal.
Hon var född Olli-Fagervall i Neistenkangas, Pello, men när hon var nio år gammal flyttade familjen till kronotorpet i Rovakka, en underskön skogssjö två mil in i landet från Svanstein. Där bodde emellertid Elisabeth endast några somrar eftersom hon vintertid vistades på arbetsstugan i Pello och efter skolgången och genomgången lanthushållsskola fortsatte hon med förvärvsarbete i arbetsstugans storkök.
I mitten av 1930-talet gifte hon sig med hemmansägaren Sune Johansson i Kardis. Där i Saitanniemi i norra Kardis byggde paret sig ett hus, där hon levde hela sitt liv.
Jordbruket och hemmet fyllde hennes vardag. Barnaskaran blev till slut sjuhövdad och jordbruket hade tidvis många kor och andra husdjur. Allt detta krävde stor uthållighet då maken Sune under långa perioder arbetade borta på skogsavverkningar och vägbyggen.
När barnen vuxit upp och yngste sonen tog över jordbruket fick Elisabeth mera tid till egna intressen. Handarbeten, morgonpromenader och korsord har alltid intresserat henne.
Maken Sune avled på hösten 1994. Som änka blev Elisabeth kvar i Saitanniemi, och med stöd av sonen Gösta med praktiska saker kunde hon bo kvar tills hon fyllde 96 år. Hushållsarbetet klarade hon av själv in i det sista.
I februari 2011 fann hon det ändå bäst att flytta till Älvbacka Vitsippan i Pajala, där hon fick mycket fin service och omvårdnad av personalen.
Vi barn känner stor lycka över att ha fått växa upp i ett så kärleksfullt hem och att vi fått ha kvar mor så länge. Mor Elisabeth var beredd att lämna jordelivet. Bara några dagar före det hon avled sade hon: Nu önskar jag att jag ska komma över tröskeln. Det här livet kan inte fortgå hur länge som helst.
Denna förvissning kunde hon ha tack vare sin livslånga tro på sin Frälsare. Sin barnatro höll hon fast vid till slutet - en tro som hon under hela sin levnad önskade överföra till sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Vi är många som saknar henne djupt!
Barnen