Bernhard Vinsa, född 1937 i Kainulasjärvi, gick bort den 30 september.
Han var den äldste av nio syskon. Tidigt fick han ett patos för social rättvisa och för arbete med de svaga i samhället. Detta tog sig många uttryck i hans ideella arbete.
I unga år blev han intresserad av att utveckla Kainulasjärvi SK:s ungdomsverksamhet i fotboll och var med och startade byns hockeylag. Spelade fotboll, bandy och hockey. Var den som lade grunden för KSK:s framgångar.
Man sa att vilken långhåring som helst i Kainulasjärvi kunde spela fotboll. Detta var Bernhards förtjänst. Ofta betalade han i tysthet föreningens avgifter ur egen ficka, som oftast tom, men när det fanns öste Bernhard generöst.
Senare blev han socionom och de svagaste i samhället fick Bernhards hängivna uppmärksamhet resten av livet. När en människa i nöd sökte pengar, gav Bernhard ur egen ficka när Socialtjänstens medel sinat.
Bernhard har en son tillsammans med Laila Slottsborg som bor i Stockholm och är framgångsrik internetexpert.
I politiken var Bernhard "alltid" passioneradvänsterpartist, först i Gällivare, sedan i Pajala och olika länsorgan. Han satt i bland annat i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, Kommunförbundet, bostadsbolag, olika samrådsgrupper, Länstrafiken etcetera.
I opposition hade han starkast karisma och slagkraft.
När meänkieli blev uppmärksammat som ett eget språk upptäckte Bernhard att alla talare av meänkieli, det vill säga i praktiken hela svenska Tornedalen, var en socialt nedvärderad grupp för att de kunde flera språk. Det var fint att inte kunna finska upptäckte han och började tala meänkieli överallt. Bernhard var alltid hängiven de svaga, oberoende perspektiv.
Innan pensionen träffade han åter sin ungdoms kärlek Edit och tycke uppstod som en kärleks gåva från högre makter, sa bybor. Edit gav Bernhard bättre styrning och stadga. De hade många goda år tillsammans. Sista åren led Bernhard av kognitiva sjukdomar och gick bort kort efter en större stroke.
En av Kainulasjärvis mest populära idrottsledare och lokalpolitiker är borta. Mannen som alltid ville att de sista skall vara bland de första. När vår kultur hördes i psalmer som Kaunis on maa rann tårarna i strida strömmar i Tärendö kyrka den 29 oktober. Det är oerhört vackert när det skymmer...
Birger Winsa