Lars Sundström, Heden, avled den 21 februari, 76 år gammal.
Lasse växte upp på Brännagatan i Boden med sina föräldrar, storebror Åke och lillasyster Carin. På bostadsadressen fanns även familjens företag Bodens Värme och Sanitet.
Precis som sina syskon valde han den akademiska banan och efter studenten på reallinjen vid Bodens högre allmänna läroverk läste han till lärare vid Lärarhögskolan i Luleå, dåvarande folkskoleseminariet.
Under sin tid som lärare tjänstgjorde han på såväl Harads skola, Tallboskolan och slutligen på Korpenskolan där han verkade som en mycket uppskattad lärare fram till sin pension.
Lasse hade en lång och framgångsrik idrottskarriär, med ett flertal DM-medaljer i bland annat tiokamp och handboll. Han tjänstgjorde även som reservofficer och nådde majorsgrad innan pensioneringen från försvaret.
Lasse träffade sin maka Inger i unga år och det blev ett livslångt förhållande. Tillsammans fick de barnen Annika och Jesper som alltid kom att stå i centrum.
1990 flyttade Inger och Lasse till Heden och det ärvda hemmanet Per-Ors, där Lasse blev 16:e generationen på gården, som gått i släkten i över 470 år. Här fick Lasse utlopp för sitt naturintresse och hann med att ha såväl får, höns och en gris på gården.
På ålderns höst var det skogen och veden som kom att bli hans stora passion och den mesta tiden spenderades på gårdens skogsskiften.
På gården i Heden hade barnbarnen i granngården alltid företräde och en speciell plats i morfars och mormors liv.
Efter pensionen uppslukades han även av att forska kring släktens och framförallt gårdens och Hedens historia. Han tillbringade många timmar på släktforskarföreningen och blev en av initiativtagarna till den nya boken om Hedens historia "Har det hänt nå’t i byn?", en kulturhistorisk uppslagsbok om bygden och folket i den tid de levde.
I boken står mycket att läsa om förfäderna på gården, bland annat om tredje generationens bonde Salomon Ersson som blev inkallad och stred med Karl IX i slaget vid Kirkholm utanför Riga 27 september 1605. Svenskarna slaktades men Salomon överlevde mirakulöst, kom tillbaka och kunde föra släkten vidare.
Ett annat av Lasses grundmurade intressen var att spela kort. Minst en gång i veckan, i över 40 år, träffade han sina vänner för att umgås över ett parti poker.
Redan i unga år var han en fritänkare med grundmurad misstro mot expertis och auktoriteter - en person som inte hade något behov av att anpassa sig till de övriga i mittfåran - en minst sagt stark karaktär som alltid gjorde saker på sitt sätt. In i det sista.
Trots att Lasse inte längre finns med oss, lever han för alltid kvar och vi minns honom med glädje och fascination. Vi saknar honom så.
Närmast sörjande är barnen Annika och Jesper med familjer, syster Carin och brodern Åke med familjer, svägerskan Inga-Britt och svågern Ove med familjer.