Hildur Nilsson
Hon var född i Överkalix 1919, utbildade sig till sjuksköterska och arbetade som barnmorska och distriktssköterska i Överkalix och Övertorneå. Hon bodde på senare år i Stockholm.
Syster Hildur hade inga egna barn men, sa hon, "jag har så många, många barn", det var barnen som hon hjälpt till världen. Mammorna och deras familjer blev hennes vänner. Gärna berättade hon, på sitt härliga, ljusa sätt med den tornedalska klangen i rösten, om sitt liv, om händelser och människor som hon mött. Om hennes liv och gärning passar förvisso det gamla ordet gagnerikt in.
Många kära barn hade syster Hildur också i sina syskonbarn och deras barn. Flera av den var samlade kring henne vid uppvaktningen, när hon fyllde 90 i september. Då talade hennes yngste bror, Sten R. Nilsson. Han berättade om hur deras mor och far, Rikard Nilsson och Maria (Mia) Gustafsson funnit varandra. Det var när de studerade på Tornedalens folkhögskola år 1899, skolans allra första verksamhetsår. Föreståndare och lärare var Ludvig och Elisabeth de Vylder. Det blev en vänskap som varade genom livet.
En hård kamp för livsuppehället blev Marias lott, sedan hennes man avlidit i cancer vid endast 47 år. Åtta barn hade fötts i familjen, den yngste endast två år vid faderns död. Men det var en kamp, som Maria förde till seger. I sina minnesanteckningar om Matarengielever skriver Elisabeth de Vylder, som höll kontakt med Maria genom åren, beundrande ord om Maria och hennes familj.
Klas de Vylder
Så jobbar vi med nyheter