Gottfrid Juntti

Gottfrid Juntti har avlidit.
Av Henrik och Cecilia Junttis nio barn var Gottfrid näst yngst. Som näst yngst och pojke fick han enligt berättelser mycket uppmärksamhet av familjen.
Redan som barn drevs han mer till familjeföretaget än att gå i skola. I tonåren gick hans mamma bort och det påverkade hela familjen hårt.
I 20 års-åldern gifte sig Gottfrid med Ulla-Britt och de fick barnen, Anna-Carin och Mats. Under barnen uppväxt jobbade Gottfrid dygnet runt.
När vi barn tyckte att han alltid bara jobbade svarade han allt som oftast att "den dag jag inte finns så kan ingen säga att er far varit lat". Han hade mycket stark drivkraft till att göra rätt för sig och att arbeta för
allas bästa. I arbetet har han i första hand varit mån om att personalen inte skulle skada sig och sedan även att vara rädd om maskinerna.
Gottfrid har under sin yrkesverksamma tid velat lita och varit godtrogen mot alla som kommit i hans väg. Drivkraften till Junttis åkeri har varit så stark, med kärlek och hela sitt liv gett allt utan att tänka på pengar. Ett livsverk.
När han fyllde 50 år reste han första gången på fyra veckors semester till Thailand. Första gången i livet bar han shorts, solade och badade.
Livet fortsatte med intensivt arbete. Avbrott och planering för att resa till Thailand vart annat år var glädjeämnet med vännerna.
Som person var han
öppen, glad, positiv, hjärtligt gästvänlig, social och hade en öppen dörr även om han inte själv var hemma för tillfället. Dörren var alltid öppen för alla. Ett enkelt, kravlöst, sparsamt liv med stark generositet för omgivningen.
Han tyckte om skogen, älgjakt och skötebarnet krossen. Gottfrid Juntti ville säga gott om alla, ville inte såra någon och ångrade sig om så skett.
Gottfrid kunde man alltid lita på. En person man kunde berätta förtroligt till och blev respekterad i det man kände. Han satte ej egna värderingar utan var mer
empatisk, och hjälpte alla som behövde hans hjälp utan att kräva något tillbaka. Han ville ge mer än få, och ville alltid gottgöra. Han sa ofta att alla får tycka och göra som man vill.
Gottfrid gick inte i konflikt med sina tankar men visade ändå på en stark grundfilosofi som han aldrig bröt. Eftersom Gottfrid höll sig till sanning så var han inte mottaglig för motsatsen.
Hans ljuspunkt i livet var barnbarnet William som han ofta for och fiskade med, eller skjutsade på fyrhjulingen, eller grillade korv tillsammans med. Han pratade mycket om William med vänner och bekanta och berättade vad de tänkte göra.
Men på grund av den korta, intensiva sjukdomstiden hann Gottfrid inte mer. Om livslängden hade varit längre så skulle drivkraften till Junttis åkeri aldrig minskat.
Med andra ord så fick Gottfrid på grund av sjukdomen en stark och intensiv tid med familj och nära vänner. Att stanna upp och se livet från en annan sida.
Gottfrid sa "Jag ska tända ett ljus så ni också hittar till andra sidan"...
Anna-Carin och Mats