Den legendariske piloten Olle Malmsten, Luleå, har avlidit i en ålder av 93 år.
Olof Malmsten var ångermanlänning men växte upp i Skåne och Stockholm. Han utbildade sig till byggnadsingenjör men kom arbeta ytterst lite som det. Han valde i stället flyget. Totalt flög han 74 olika flygplanskonstruktioner och han kom att ägna sig åt flyget i över 40 år.
Kort utbildning...
När kriget utbröt 1939 blev han uttagen till värnpliktig flygförare och 29 januari 1940 ryckte han in vid flygskolan i Ljungbyhed. En lång flygkarriär tog sin början. Efter en kort utbildning på ett par-tre timmar flög han SK 11, som var ett instrumentflygningsplan. Sedan blev det SK 12, som var huvudflygplanet som all utbildning skedde på.
- Det var fina plan. Första gången som jag satt i den tyckte jag att det gick så himla fort. Jag hade ju inget bilkörkort och var inte van vid så höga farter, berättade han i en dokumentär som Luleåfilmaren Kjell Ågren gjorde 2007.
Han berättade att hans flygutbildning var 122 timmar och tio minuter.
Flygarmärke - i silver
Sommaren 1940 tog han och hans kamrater examen och han fick Flygvapnets flygarmärke i silver - märkligt nog inte i guld som annars var brukligt!
Han placerades så småningom i Göteborg. Eftersom flygflottiljen Säve, F 9, inte var färdigbyggd hamnade Malmstens division på Torslanda.
Kriget var i full gång då Tyskland ockuperat både Norge och Danmark. Gränskränkningarna från tyskarna var vanliga.
I Kjell Ågrens film berättar Olle Malmsten om en dramatisk upplevelse:
- Vi hade jaktberedskapsflyg nyåret 1941. Jag tränade skridskor fick order att genast bege mig till flygfältet. Där fick jag i uppdrag att avvisa två tyska Messerschmidt. Jag fick order att ligga vid Vinga men såg ingenting utan steg över Kattegatt. Plötsligt fick jag motorstopp och försökte först nödlanda på danska Läsö. Tyskarna öppnade eld med spårljus. Jag fick då fart på planet igen och fortsatt mot Vinga igen - där jag besköts av svenskt luftvärn! Det hela slutade lyckligt och jag kunde återvända till Torslanda.
Olle Malmsten skrev ingen rapport om händelsen utan det var först 1982 som han berättade om den.
Till Luleå
I 1941 mars var det vinterutbildning i Luleå med för divisionen där man disponerade Kolbolagets magasin i Norra hamnen (nuvarande Norrbottensteatern). Isen i Norra hamnen fungerade som start- och landningsbana.
1942 hemförlovades han. Hann började då att flyga med bland annat Stockhoms flygklubb. Han tog civilcertifikat 1942 och b-ceritfikat 1943 och började sedan flyga Svensk flygtjänst, som senare blev Swedair. Bolaget skulle börja med trafikflyg och Olle gick sju månader på navigationsskola och fick därmed ett högre certifikat.
Norsk flygchef
Han fick oliks flyguppdrag i Europa efter kriget och flög bland annat överlevande koncentrationslägerfångar från Belsen till bland annat Prag.
1949 blev han uppsagd från Svensk flygtjänst på grund av minskad verksamhet. Då började som pilot för Västlandske luftsällskap i Norge och sedermera flygchef. Han gjorde många svåra ambulansflygningar och kallades flyvene svensken.
I Norge började han flyga det som sedan blev F 21:s ambulansflyg 1951-62.
1982 gick han i pension, men fortsatte att flyga en del. Han var flyglärare för Älvsbyns och Lulea-Boden flygklubbar och har utbildat 102 piloter.
Skridskor
Men allt har inte varit flyg. 1932 började han tävla i skridskor, bland annat mot Åke Seyffarth som tog skridsko tog OS-guld 10 000 m 1948.
Olle Malmsten och Seyffart tränade det italienska skridskolandslaget landslaget 1953. I Luleå var han en entusiastisk eldsjäl när det gällde skridskosporten.
Orientering låg honom varmt om hjärtat och han tävlade upp i hög ålder. Sitt sista DM gjorde han 2003.
Han var också historiskt intresserad och ägnade sig åt forskning i Lulebygdens forskarförening.