Ester Pietula

Foto:

Dödsfall2010-02-01 10:14
Låt oss minnas Ester Pietula som har insomnat lugnt och stilla den 17 januari 2010 på Hällsjöhemmet i Borlänge, i levande tro på sin frälsare. Ester blev 94 år.
Ester föddes i Karesuando i en syskonskara av sex systrar, där föräldrarna hade en jordbruksfastighet med kor och hästar. Efter avslutade studier på barnmorske läroanstalten i Göteborg så tillträdde hon sin första tjänst som distriktsbarnmorska i Sangis 1942. Hon arbetade där i åtta år, trivdes med arbetet, ortsborna och fick goda vänner för livet.
Ester började sin tjänstgöring som barnmorska/distriktssköterska i Karesuando 1950, ett ödemarksdistrikt med långa avstånd till patienter, läkare och sjukhus, där hon många gånger ställdes i svåra situationer. Den närmaste tiden efter att hon tillträtt tjänsten i Karesuando, vidareutbildade hon sig på sköterskeutbildningen i Boden och distriktssköterskeutbildningen i Stockholm. Hon blev Karesuando trogen fram till sin pensionering 1980.
Hon har levt ett aktivt liv, vilket inte förändrades då hon blev pensionär. Hon vävde, skrev dikter, målade tavlor, spelade piano, promenerade i naturen, åkte skidor, skrev en bok, var engagerad i hembygdsgården, var alltid engagerad i samhällsfrågor och följde med utvecklingen genom att läsa. Somrarna tillbringade hon i sin stuga i Luleå där hon trivdes och mådde bra.
Ester var mycket mån om att bevara det gamla från en svunnen tid. Hon samlade saker och ting i Karesuando och gav också en del av dessa minnen till hembygdsgården i Karesuando.
De sista åren tillbringade hon i Borlänge vid sin syster Signes sida, för att finnas där till hjälp och tröst. Hon hade dock längtan till hembygden bevarad i sitt hjärta
Vi gläds åt alla år som Ester fått vara frisk och att hon har levt ett rikt liv fram till det sista
"Nu har jag lämnat mina arbetsår, allt det som tagit min största tid. Nej, låt mig vara intresserad, mera aktiverad åt allt som jag inte hunnit ägna mig åt.
Nu har jag tid att meditera, även läsa och studera, vara ute och promenera. Förut fick jag hjälpa andra, inte för att jag vill klandra....
Låt mig ständigt lära nya ting, lyssna, se mig omkring. Livet har jag fått som en gåva att förvalta, vara tacksam, ha något att uträtta...." (Ester Pietula 1989).
Åsa Eliasson
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!