Dikten: En jakthunds klagan

Jag föddes fritt till världen, 
en solig sommardag
fick vara med min mamma
och hade det så bra.
En dag kom en främling
och tittade på mig
jag lades i en låda
och han tog med mej hem
Jag saknade min mamma
jag snyftade och grät
jag kände mig så ensam
så liten och så rädd.
Nu sitter jag i buren
som är mitt nya hem
jag längtar ut i världen
som finns här runt omkring.
En gång om dagen kommer
en man och ger mig mat
han klappar mej på huvudet
sen är det inget mer.
På hösten några dagar
då får jag komma ut
och springa runt i skogen
då lever jag fullt ut.
Så stängs jag in i buren
och allt blir som förut
här är jag dömd att leva
tills mitt liv är slut.