Hon är född 1935 i Norra Sunderbyn och Maj-Lis var yngsta barnet i familjen. Hennes föräldrar Elin och Axel drev ett litet småjordbruk med både kor, kalvar, hästar, grisar, höns och två hästar.
Maj-Lis gick sju år i skola.Hon ville inte studera vidare så 14-åringen blev istället lärling hos Ove Eriksson som drev både slakteri och korvaffär i Boden. Efter lärlingstiden blev Maj-Lis butiksbiträde. Ett jobb hon hållit fast vid under arbetsåren.
– Jag började på Åströms affär i Boden och fick hyra ett rum i sta´n som kostade 50 kronor i månaden. Min lön låg väl på 200 kronor. Jag minns att mamma kom med någon ost och smörpaket och jag fick köpa billigare korv från arbetsgivaren, säger Maj-Lis Eriksson.
Hon blev gravid som 18-åring och födde dottern Anna- Lena som hon sedan tog hand om själv med hjälp av sin mamma. När dottern var två år gifte sig Maj-Lis med Karl-Ivar Eriksson och paret bosatte sig i Luleå. Åtta år senare drabbades hon av reumatism vilket för hennes del var ärftligt.Sjukdomen har medfört att Maj-Lis varit sjukskriven och jobbat i olika omgångar fram tills sin förtidspensionering.
Efter skilsmässan 1973 har Maj-Lis bott både i Dalarna, Gotland och Bensbyn innan hon flyttade till Boden för tolv år sedan.
– Min syster Eivor ville jag skulle flytta hit men hon lever inte längre. Jag har jättetrevliga grannar och det är ett härligt gäng i vårt hyreshus.
Maj-Lis har sista åren lidit av dålig blodcirkulation i kroppen på grund av förtätningar i blodkärlen. Hon fick inopererad en ny hjärtklaff och har även tvingats amputera båda benen. Alla operationer har skett de sista tre, fyra åren.
Maj-Lis är trots svåra sjukdomar alltid på gott humör enligt grannarna.
– Jag vill inte se några hinder utan försöker tänka positivt.
Men Maj-Lis sista operation 2019 kunde ha gått riktigt illa. Av misstag fick hon en morfindos för mycket och även en livsfarlig bakterie kom in i kroppen genom ryggmärgsbedövningen.
– Jag svävade mellan liv och död. När jag slog upp ögonen stod en kö av sjukvårdspersonal som skulle krama mig för att jag överlevt. Men när jag sedan äntligen fick komma hem så kom Corona. Så i dag får jag hålla avstånd och äta vitlök för att hålla mig frisk.
Födelsedagen firas den 26 september på gården med grannar, släkt och vänner.