Heta känslor om kameror

Värmekameran var en het nyhet för Luleå och länet men inte för Bodens och Gällivares räddningstjänster.- Boden har haft två kameror i tio år. Folk måste tro vi är ett u-land vad gäller teknik, säger räddningsledaren Micael Holmbom, Bodens räddningstjänst.

Patrik Juhlin, räddningstjänsten i Luleå, har retat upp brandkåren i Boden efter ett inslag i teve.

Patrik Juhlin, räddningstjänsten i Luleå, har retat upp brandkåren i Boden efter ett inslag i teve.

Foto: Pär Bäckström

BODEN2010-12-15 06:00

Nordnyttinslaget vad gäller Luleås räddningstjänst nya hjälpmedel värmekameran sändes på "Landet runt" i SVT den 12 december. Reportern frågar brandmannen om det är första gången med kameran och får ett ja till svar. I slutet av sändningen får brandmannen också frågan om det fantastiska hjälpmedlet och svarar: "nu ser vi till skillnad mot tidigare." Inslaget har väckt heta känslor på andra brandstationer i länet.

- Vi använder värmekameror på nästan alla utryckningar sedan tio år tillbaka. En kamera ligger alltid i första utryckningsbilen medan Luleås kamera som jag hört legat i ett kemförråd, säger Michael Holmbom, Bodens räddningstjänst.

Registrerar temperaturskillnader
Räddningstjänsten i Gällivare har också en värmekamera sedan 2007 som används för att rädda liv och öka räddningstjänstens effektivitet vid bränder.

Värmekameran registrerar temperaturskillnader som rätt tolkade utgör viktig information.

- Kommer räddningstjänsten till en rökfylld lokal, fastighet eller lägenhet, kan vi direkt hitta människor via deras kroppsvärme som kameran registrerar, säger Micael Holmbom.

Kameran används också för att upptäcka pyrande brandhärdar bakom väggar och tak efter ett släckningsarbete. Patrik Juhlin, utbildningsansvarige på Luleå räddningstjänst tycker att det är medias fel att räddningskollegorna eldat upp sig över inslaget.

- Jag har aldrig sagt att Luleå var ensam om att ha en värmekamera. Det måste ha blivit en feltolkning. Däremot har jag sagt att vi kvalitetssäkrat vår rökdykarutbildning och använder ett "hundkoppel" i en lina som avviker från det normala rökdykarsättet. Utbildningen är Luleå och Umeå ensamma om norr om Stockholm. Det är dock upp till varje räddningschef att bestämma vad för typ av utbildning som behövs, säger Patrik Juhlin.

- Vi går alltid in med dubbelbemanning och har en vattenslang mellan oss. Det har alltid fungerat så vi behöver inget hundkoppel, säger Holmbom.

Inte använts varje gång
NSD har själv sett inslaget och fått intrycket av att Luleå använder värmekameran för första gången. Något som Juhlin förnekar. Han säger däremot att det Luleå haft en kamera sedan 2000 och att den kommer från ett kemförråd.

- Vi har inte kameran liggande där utan värmekameran har funnits med i bilen på utryckning men kanske inte använts varje gång, säger Patrik Juhlin.

Efter nyhetsinslaget och en tidningsartikel så har Patrik Juhlin skrivit brev till räddningscheferna och beklagat "feltolkningen".

- Det får inte bli någon pajkastning mellan räddningstjänsterna. Vi har goda relationer och dessa ska bestå, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om