"Det känns alltid bra att komma hem"

BODEN. När Peter Englund tog examen var han den enda som fick ett stipendium. Hans lärare i historia och samhällskunskap, Ivan Åkerlund, viskade till Peter att han skulle bli professor en dag. - Jag var jättestolt att han hade sådana förväntningar på mig.

Peter Englund på snabbvisit i Boden. Här med mamma Gunborg Englund.

Peter Englund på snabbvisit i Boden. Här med mamma Gunborg Englund.

Foto: Lena Tegström

Boden2008-06-07 06:00
Peter Englund är historiker och författare. Han invaldes i Svenska Akademien 2002 och har en professur i historiskt och socialt berättande vid Dramatiska Institutet i Stockholm. Han har tilldelats flera priser bland annat Augustpriset och Selma Lagerlöfs litteraturpris. Nu kom han hem till sin barndoms stad för att dela ut Peter Englunds stipendium. Han passar på att hälsa på sina föräldrar, bröder och vänner.
- Jag kommer hem hyfsat ofta. Med den här stipendieutdelning blir det tre gånger i sommar.
Bygger Josefins livsdröm
De har en stuga i Gemträsk, men där behöver golvet repareras. Det är dock inte den renoveringschansen han tar i sommar. Han ska bygga en gå-inne-i-garderob hemma i huset i Uppsala. Det är hans frus Josefins livsdröm, men han gör det också för att familjen väntar tillökning till hösten.
- Jag har tre barn, de äldsta är 20 och 18 år. De är på väg att flyga ut.
Peter Englund har sagt en gång att det finns fler trafikljus i Boden än i Uppsala.
- Jag tror det stämmer. Jag tror att det berodde på ett modernitets komplex. De rev gamla fina träkåkar och byggde trafikljus och punkthus.
När han växte upp här så var det en charmig stad med hus från sekelskiftet och han anser att det var fel att riva dem. Men det är för sent nu, säger han.
- Det känns alltid bra att komma hem. Jag hade turen eller oturen när jag flyttade bort för att plugga att ingen följde med. Alla mina bröder och kompisar bor kvar. Det är väldigt skönt att komma tillbaka till ett orört nätverk.
Apful sammetskostym
Gymnasietiden minns han med ömhet. En av resorna i sommar är för att återförenas med sin gamla gymnasieklass tillsammans med tre av lärarna. När han gick ut delades det bara ut ett stipendium och det fick han.
- Jag minns min apfula sammetskostym med stora snibbar. Jag såg ut som att jag spelade i ett dansband. Min historie- och samhällslärare, Ivan Åkerlund, klappade om mig.
Han fick ingen prestationsångest på grund av sin lärares förväntningar och tror att det goda med att komma från en icke akademisk bakgrund är att han var fri i sina val. Han läste enstaka kurser.
- Jag hade en tia uppnålad på mitt studentrum och när folk frågade om den svarade jag att det är det första och enda jag tjänat på mina historiestudier. Jag vann ett vad om slaget i Tannenberg.
Han hade små förväntningar på att kunna försörja sig då och avbröt sina doktorandstudier på universitetet. Det var under Kalla krigets dagar. Nu vet inte ungdomarna var Sovjetunionen är, tillägger han, och berättar att sonen sagt att de skulle börja läsa om Kalla kriget.
- Det var en annan tid.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om