Inger Mattsson, ABF Boden, tog hösten 2015 initiativet till att starta mötesplatsen Starka Kvinnor.
Syftet med språkkafé är förutom att lära sig svenska att ta del av samhällsinformation och lära sig oskrivna regler.
– Men hur ska de lära sig något om de bara sitter tysta? säger Inger Mattsson.
ABF startade genom Sergut Belay Worke Starka Kvinnor för att ge dem utrymme att ta plats.
– Namnet var givet på en gång. Vi ville stärka kvinnorna och bli starka tillsammans. Jag vill också att det ska vara svenska kvinnor här så att när de sedan träffas på exempelvis Coop blir mer naturligt att stanna och hälsa. Det är även lättare att ställa frågor till någon man känner.
Initialt var de på Sveafälten. I dagsläget samlas Starka Kvinnor i ABF:s hus i Nedre stadsdelen. Det är asylsökande kvinnor - mammor med barn, unga kvinnor och skolungdomar - som träffas tillsammans med en grupp svenska kvinnor varannan tisdag.
Inger Mattsson berättar att en flicka som kom till mötesplatsen var från Afghanistan och ville bli polis. Det gjorde att hon bjöd in en kvinnlig polis, att komma till ett av deras möten.
– Hon berättade om sitt jobb och vad hon gör på jobbet, om utbildningen till polis och hur lång den är.
Det ledde till fler föreläsningar och alla gästföreläsare är kvinnor.
– Vi har haft besök av barnmorska, gynekolog, miljöingenjör, dåvarande parkchefen i Bodens kommun, bilskollärare, brandman/brandkvinna eller vad man säger, tandsköterska och utvecklingsledaren på länsstyrelsen, som arbetar emot mäns våld mot kvinnor. Jag har själv lärt mig jättemycket, säger Inger Mattsson och tillägger, att de bara har kvinnliga föreläsare för att åhörarna ska se att alla yrkeskategorier är öppna för kvinnor i Sverige.
En del föreläsare återkommer i takt med att deltagare slutar komma av olika orsaker och nya tillkommer. Det varierar hur många som kommer till träffarna. Första träffen efter att man lättade på restriktionerna på grund av pandemin var det över 40 åhörare.
Nu är kvinnorna allt annat än blyga. De tar plats, är nyfikna och är frågvisa. Förutom föreläsningar finns det alltid tid att umgås, prata och skratta tillsammans. Ibland tar de mat med sig och har knytkalas, som före jul.
– De tar med sig den mat de är vana att laga och äta. Jag brukar ta med mig sill till julbordet. De vågar knappt provsmaka, men det ska finnas där i alla fall.