Beda Bergman 100 år
Beda Bergman, Älvsbyn, fyller 100 år lördagen den 4 augusti.
Beda Bergman är född och uppväxt i Grubban, en gård mellan Älvsbyn och Tvärån. Hennes far Johannes Lundqvist var omgift då hans första fru dog tidigt. Beda är barn nummer sex i ordningen av elva syskon i det andra giftet.
Då modern Vilma, född Bergvall från Bjurträsk, dog när Beda var i tioårsåldern fick hon tidigt lära sig att ta hand om såväl sig själv och andra. Det har hon fortsatt med livet igenom. När hennes drygt två år äldre bror efter en olyckshändelse vid 93-års ålder inte längre klarade av att bo ensam i sitt hus hjälpte Beda honom att sälja huset sedan hon först bott och övernattat hemma hos honom i åtta månader. Därefter fick han flytta hem till Beda och hennes två rum och kök i avvaktan på en plats inom äldrevården vilket tog cirka två år.
Sex år gick Beda i folkskolan. Första arbetet fick hon som 14-åring då hon blev barnflicka hos en kyrkoherdefamilj i Älvsbyn. Familjen hade sex barn i åldrarna två till tolv år. När kyrkoherden fick en tjänst i Bureå följde Beda med. Vid denna tidpunkt fick hon ett brev från hennes äldre syster Anna. Systern hade stannat hemma för att hjälpa fadern och de fyra bröderna med hushållet sedan modern dött bara 46 år gammal. Hon ville nu komma ut i världen och tyckte att Beda kunde avlösa henne. Beda hörsammade hennes förfrågan, åkte hem och övertog ansvaret.
Fadern dog när Beda var 17 år och hon blev kvar hemma hos bröderna ett par år till. Men sedan ville även Beda få se någonting annat än Grubban och Älvsbyn. Hon fick arbete i Kristinehamn där hon stannade i några år innan hon flyttade till Stockholm och ett arbete i köket på DN. I elva år stannade hon i huvudstaden när det återigen dök upp ett brev från Grubban. Denna gång var det hennes hemmavarande ogifta bröder som undrade om hon kunde komma och hjälpa dem en tid. Den yngste av dem hade blivit sjuk och i behov av hjälp efter en olyckshändelse. Beda hörsammade sina bröder, reste hem och har sedan dess blivit kvar på hemorten. Så småningom fick hon arbete som husmor i köket på Kommunala skolan. Första året var det 180 barn som skulle ha mat. Antalet matgäster växte i takt med skoltillväxten för att till slut handla om cirka tusen personer. 1970, efter 24 års tjänst gick Beda i pension vid 63-års ålder. Än i dag lagar hon mat och bakar, både åt sig själv och andra. Hon har fortfarande tanke- och minnesresurser som en ungdom skulle kunna avundas. Hon lever i nuet och framtiden och inte i det förgångna. Vill man veta något från förr, är det bara att fråga henne.
Sedan tjugoårsåldern har hon haft sin andliga hemvist i Missionskyrkan. I cirka 80 år har hon tillhört Missionskyrkan, varav sextiofem år i Älvsbyn där hon även varit verksam i styrelsen i tio år. Hon bad till Gud om en livskamrat. Gud hade svarat att hon skulle bli gift innan hon fyllde 40. Vid 39-års ålder stod hon brud med sin Helmer från Boden. Makarna fick 26 rika år tillsammans innan Helmer avled efter en ganska lång sjukdomsperiod. Beda har inga egna barn, men däremot syskonbarn i mängd.
Högtidsdagen firas med släkt och vänner i Missionskyrkan i Älvsbyn, lördagen den 4 augusti, där hon har öppet hus under eftermiddagen.
Så jobbar vi med nyheter