I höstas lade EU-kommissionen fram sitt förslag till lagstadgade minimilöner i hela unionen, nĂ„got sĂ„vĂ€l fack som arbetsgivare och svenska politiker över hela linjen protesterat emot â det hotar den svenska kollektivavtalsmodellen.
FrÄn EU-hÄll har det hetat att Sverige och de lÀnder vars lönemodeller bygger pÄ kollektivavtal ska fÄ undantag,
ââMen det dĂ€r Ă€r bara nys. Det finns inga undantag, sĂ€ger Therese Guovelin.
LÀgger fram förslag
PÄ torsdag lÀgger EU-parlamentets chefsförhandlare fram sitt förslag. Och LO har fÄtt se delar av förslaget, som innehÄller Ànnu tuffare krav pÄ kollektivavtalstÀckning för att undantag ska gÀlla.
EU-kommissionens förslag talade om krav pÄ minst 70 procents tÀckning.
ââDet höjer parlamentet till 90 procent. Dessutom sĂ€gs att det ska omfatta "all workers", alla arbetstagare, sĂ€ger Therese Guovelin som sĂ€ger sig ha sĂ€kra kĂ€llor pĂ„ de uppgifterna.
Hotar fackets roll
ââDet hĂ€r jag har fĂ„tt ta del av Ă€r rena katastrofen. VĂ„r modell riskerar att skjutas i sank. Varför ska man dĂ„ teckna kollektivavtal, och i slutĂ€ndan, varför ska man vara med i facket, frĂ„gar sig LO:s vice ordförande.
EU-förslaget syftar förstÄs till att bekÀmpa fattigdom och lyfta lönerna för dem som gÄr pÄ urusla ersÀttningsnivÄer.
ââDĂ„ ska vi se till att fixa det, inte staten, Ă€r Therese Guovelins svar pĂ„ invĂ€ndningen att syftet i grunden Ă€r gott.
Hon Àr nu rÀdd att slaget snart Àr förlorat. Det finns för mÄnga lÀnder som vill ha minimilöner i EU. Och dÄ finns bara tvÄ alternativ, enligt henne.
ââAntingen krĂ€va absoluta undantag frĂ„n direktivet, eller stĂ€mma EU-kommissionen för fördragsbrott.