Varför Àr kvinnor kraftigt underrepresenterade pÄ arbetsmarknaden och varför tjÀnar de dessutom mindre Àn mÀnnen? Med hjÀlp av data och statistik som strÀcker sig över 200 Är bakÄt i tiden har Claudia Goldin, verksam vid Harvard-universitetet, forskat kring de frÄgorna.
Hennes forskning har ocksÄ handlat om varför löneskillnaderna mellan de tvÄ könen inte har minskat mer trots ekonomisk utveckling. Detta samtidigt som 50 procent av alla kvinnor Àr ute pÄ arbetsmarknaden i jÀmförelse med 80 procent av mÀnnen.
ââHon Ă€r en fantastisk inspirationskĂ€lla pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt och forskat inom ett omrĂ„de som under 90-talet var outforskat, dessutom pĂ„ ett ganska innovativt sĂ€tt och visat ojĂ€mstĂ€lldheten pĂ„ arbetsmarknaden, sĂ€ger Laura Hartman, chefsekonom pĂ„ LO.
TrÀffat pristagaren
Hartman har trÀffat pristagaren vid flera tillfÀllen, dels nÀr Clauda Goldin gÀstat Uppsala universitet dÀr Laura Hartman varit verksam, dels pÄ olika konferenser kring arbetsmarknadspolitik.
Bland hennes arbeten lyfter Laura Hartman en studie dÀr man lÀt konsertmusiker framtrÀda pÄ en audition men bakom ett skynke sÄ att man inte sÄg om det var en man eller en kvinna som spelade.
ââDet var ett kĂ€nt faktum att det var vĂ€ldigt ojĂ€mstĂ€llda orkestrar och det var mycket fler mĂ€n som fick jobben men plötsligt gick dĂ„ andelen kvinnor upp som fick ett erbjudande ordentligt. Det handlar om diskriminering och fördomar och det Ă€r mycket det som hennes forskning har handlat om.
Vad hennes forskning kan fÄ för praktisk betydelse, Àr svÄrt att sÀga, enligt Per Krusell, sekreterare i ekonomipriskommittén.
ââHon har ringat in de Ă„terstĂ„ende problemen, sĂ€ger han.
ââDet hĂ€r Ă€r pĂ„ en av de stora frĂ„gorna pĂ„ arbetsmarknaden med tanke pĂ„ hur mĂ„nga lĂ€nder som kĂ€mpar med lĂ„gt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor sĂ„ det Ă€r en viktig samhĂ€llsfrĂ„ga, tillĂ€gger Hartman.
Tredje kvinnan
Det finns ett glastak som gör att kvinnor Àn sÄ lÀnge, generellt sett, har svÄrare att nÄ de finaste jobben, och fÄ lika bra betalt som mÀnnen.
ââHur mycket det beror pĂ„ att kvinnorna inte vill ha de jobben eller att de stĂ€ngs ute, det vet vi inte riktigt Ă€n, sĂ€ger Per Krusell.
Goldin Àr den tredje kvinnan att fÄ Nobelpriset i ekonomi sedan det instiftades i slutet av 1960-talet.
ââKul, tycker jag sjĂ€lv. Det Ă€r ocksĂ„ första gĂ„ngen en kvinna fĂ„r priset sjĂ€lv, sĂ€ger Per Krusell.
Han tror att det hÀr banar vÀgen för bÄde fler kvinnliga pristagare och bÀttre villkor för kvinnor pÄ arbetsmarknaden. Men precis som Claudia Goldins forskning visar:
ââDet gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll, men det gĂ„r vĂ€ldigt lĂ„ngsamt, sĂ€ger han.