Dubblat elbehov om 20 år

I dag gör Sverige av med ungefär 140 Twh (terawattimmar) el per år. En stor andel, runt 50 Twh, förbrukas av industrin. Med de jättesatsningar på fossilfritt stål och batterifabriker som det planeras för i norra Sverige kan industrin totalt sett väntas bränna av 177 Twh framåt 2045, enligt Energiföretagens uppdaterade studie.

Lägg till en allmän elektrifiering av samhället, bland annat mer elbilar, så kan behovet landa på 310 Twh, enligt branschorganisationens högnivåscenario. Det är cirka 120 procent mer än vad som förbrukas i Sverige i dag.

I scenariot ingår allt som är planerat, enligt intervjuer och andra fakta. Men det är osäkert, eftersom en del kanske inte blir av.

– Det är inte så att vi tittat på det mest troliga, säger Martin Olin, projektledare för analysen på Energiföretagen.

Helt ny bedömning

Men det är en kraftig upprevidering från bedömningen 2019. Då låg högnivåscenariot på 190 Twh, eller en ökning med 35 procent från dagens nivå. Det som tillkommit sedan dess är i huvudsak stålplanerna i norr.

Var ska då all el komma ifrån? Energiföretagen intar en teknikneutral hållning, åtminstone utåt. Frågan är som bekant känslig och delar politikerna i två läger. Och ny kärnkraft är dyrt, så om det är kärnkraft som ska bidra till den förmodat kraftigt ökade efterfrågan på el, vill Åsa Pettersson inte svara på.

– Det här kommer att vara marknadsstyrt, säger hon.

Priset avgör

Men det är en balansgång i tid och behov, enligt Energiföretagen.

Om efterfrågan från industrin och övriga samhället inte blir så stor som det nu skissas på eller om ökningen dröjer, riskerar elföretagen bygga för mycket. Då pressas priserna, och då kan producenterna komma att dra i bromsen.

Enligt Åsa Pettersson behövs stora satsningar på överföringskapaciteten, det vill säga utbyggda elnät, snabbare processer och slopande av hinder och regler som sätter käppar i hjulen för ny elproduktion.

– Det krävs en kraftsamling från hela samhället för att få allt det här på plats, säger Åsa Pettersson.