I bÀsta fall kan prisökningarna avta och bli mer normala om 6-12 mÄnader, tror organisationens chefsekonom Carl Eckerdal.
Marginalerna för svenska livsmedelsföretag har pressats nedÄt sex kvartal i rad och försÀljningen har fallit fyra kvartal i rad, enligt ett konjunkturbrev frÄn Livsmedelsföretagen. Och för att tÀcka den senaste vÄgen av kostnadsökningar under andra kvartalet i Är kommer mÄnga producenter behöva höja priserna, Àr en slutsats i rapporten.
VĂ€ger tungt
SÄ sent som i juli föll livsmedelspriserna globalt med 11,8 procent i Ärstakt enligt FN-organet FAO:s index. De stapelvaror som prissÀtts dÀr Àr dock nÄgot helt annat Àn de kostnader för insatsvaror som svenska livsmedelsproducenter betalar, enligt Eckerdal.
Han tillÀgger att prisfall pÄ frakt, gas och el sedan i fjol bara har tagit udden av det mest extrema trycket uppÄt för priserna efter Ukrainakriget.
Den svaga kronan vĂ€ger dock tungt. Kronan har tappat 5-6 procent mot bĂ„de euron och dollarn i Ă„r och 70â80 procent av företagens produktionskostnader pĂ„verkas direkt eller indirekt av denna utveckling, enligt Livsmedelsföretagen.
ââOch brĂ€nder och torka i södra Europa, torka pĂ„ försommaren och den blöta sensommaren i Sverige har pĂ„verkat utbud och pris pĂ„ stora delar av centrala livsmedelsrĂ„varor för perioden april-juni, sĂ€ger Eckerdal.
I konsumentled steg livsmedelspriserna med 10,5 procent i Ärstakt i juli, enligt Statistiska centralbyrÄn. Det Àr en dryg halvering av inflationstakten sedan topparna i början av Äret pÄ över 20 procent.
Fler prishöjningar
Eckerdal tror att man nu ska rÀkna med fler prishöjningar.
ââFyra av fem av vĂ„ra medlemsföretag sĂ€ger â trots att de fĂ„tt igenom prishöjningar â att de ligger efter med de prishöjningar man skulle behöva göra för att ligga plus-minus-noll och komma upp i den genomsnittliga lönsamheten, sĂ€ger han.
Och nĂ„gra prisfall pĂ„ livsmedel â ned mot nivĂ„erna före pandemin och Ukrainakriget â ser han inte som rimliga de nĂ€rmaste Ă„ren.
ââDet gĂ„r inte att se i en prognoshorisont pĂ„ 1-2 Ă„r. Det Ă€r helt orimligt. Det finns inget i omvĂ€rlden som pekar i den riktningen utifrĂ„n ett kostnadsperspektiv.
LĂ€gesbilden för svenska livsmedelsföretag â med allt lĂ€gre marginaler â som mĂ„las upp av Livsmedelsföretagen Ă€r svĂ„r att fĂ„ ihop med en rapport frĂ„n Statistiska centralbyrĂ„n (SCB) förra veckan. SCB:s berĂ€kningar visar att marginal bland tillverkare av livsmedel och drycker lyfte i Ă„rstakt under Ă„rets första kvartal, frĂ„n 1,6 till 1,9 procent. Och för hela branschen, inklusive partihandel och butiker, ökade marginalerna frĂ„n 5,9 till 6,0 procent.
ââDet Ă€r siffror som vi inte kĂ€nner igen oss i, sĂ€ger Eckerdal.
Andra hÄllet
SCB:s berÀkningar baseras pÄ en helt annan metod, som bygger pÄ momsdata samt uppgifter direkt frÄn ett 40-tal företag.
ââVi samlar in data direkt frĂ„n företagen som tillsammans stĂ„r för 60 procent av branschens omsĂ€ttning. Och vĂ„ra siffror pekar Ă„t helt andra hĂ„llet, sĂ€ger han.
Eckerdal tillÀgger att marginalnivÄn för livsmedelsproducenterna dessutom antagligen ligger högre Àn de nivÄer SCB rÀknat fram, bÄde i Är och i fjol.